Publicerad den Lämna en kommentar

Skydda dig från utbrändhet med käkarna

Hundar använder också käkarna för att hantera känslor

Hur kan käkarna skydda dig från utbrändhet? Evolutionen ger oss viktiga ledtrådar till hur vi kan skydda hjärnan från stress. Käkarna utvecklades för 400 miljoner år sen. Då levde allt liv på jorden i havet. I början var käkarna pumpande organ, nära besläktade med hjärtat. Under evolutionens gång hamnade hjärtat i bröstkorgen och käkarna i huvudet. Medan hjärtat pumpar automatiskt så utvecklades käkarna till ett medvetet styrt organ.

Käkarna är nära släkt med hjärtat

Vårt art Homo Sapiens är bara en miljon år gammal. Som embryon går vi dock igenom evolutionen i ultrarapid. I den tidiga fosterutvecklingen är hjärtat och käken två likadana veck intill varandra. Vid vecka fem börjar de skilja sig åt. Båda delarna är livsviktiga för oss. Käkarna ser till så att vi får i oss näring och hjärtat pumpar runt näringen i kroppen. Käkarna specialiserades för jakt, försvar och för att tugga sönder mat. Därför är tänderna kroppens hårdaste delar och tuggmuskeln masseter är den starkaste muskeln.

Limbiska systemet i obalans vid utbrändhet

Våra käkar är gjorda för att hantera svåra känslomässiga problem som orsakar irritation, aggression eller frustration. Käkarna är den rörligaste delen av ansiktet som används för att kommunicera känslor. Därför är tuggorganet knutet till det limbiska systemet i hjärnan som reglerar känslor. Andra djur tuggar mer och hårdare. Ryggradsdjur jagar, äter, idisslar och försvarar sig med käkarna. Moderna människor använder inte längre käkarna till jakt och försvar, men de biologiska kopplingarna finns kvar.

Käkarna är kopplade till känslor

Limbiska systemet styr vår förmåga att anpassa oss socialt och umgås med andra människor. En obalans i det limbiska systemet ligger ofta bakom psykiska problem och utbrändhet. Därför har käkarna fortfarade starka känslomässiga band. Vi reagerar på psykologiskt överväldigande känslor med käkarna. Många språkliga uttryck vittnar om hur våra käkar är kopplade till olika känslor. Vi säger att vi tappar hakan av förvåning, biter ihop och gnisslar tänder när vi blir arga och skrattar käken ur led när vi har riktigt roligt.

Tugga för att skydda dig från utbrändhet

Käkarnas koppling till limbiska systemet kan skydda dig från utbrändhet genom att du tuggar. Flera studier har visat att psykisk stress och disharmoni är relaterade till käkproblem och bruxism. Ur ett psykosomatisk perspektiv överförs olösta psykiska problem till tuggorganet och bearbetas fysiskt med käkarna. Att använda tuggning som en kanal för stress är en effektiv och riskfri lösning på problemet med stresshantering. Många studier de senaste åren har visat att tuggande med kraftigt tuggmotstånd kan hjälpa till att dämpa stressen och därmed skydda din hjärna från skadlig stress och utbrändhet.

handla

Publicerad den Lämna en kommentar

Ät mindre godis med JAWPEER

ät mindre godis och må mycket bättre

Ät mindre godis med JAWPEER. Att du blir godissugen beror på evolutionen. Våra gener har anpassat oss för att vi ska kunna leva som jägare och samlare på savannen i Afrika. Sötsaker innehåller därför massor av energi. Energirik mat är sällsynt i naturen och våra förfäder levde nära svältgränsen. Därför överlevde förfäderna som åt allt sött som de kunde komma åt. Det har satt sina spår i våra gener och är en förklaring till att de flesta älskar sötsaker. Sen kom jordbrukssamhället, industrisamhället och informationssamhället, men hjärnan har inte förändrats. Nu har vi godis nästan överallt och stenåldershjärnan säger åt oss att äta. En genomsnittlig svensk äter godis för flera tusen kronor om året. Vi har vårt stenåldersbeteende kvar. Därför blir många sjuka.

Saker som stimulerar munkänslan

Smågodis är inte bara sött. De är också gjorda för att stimulera munnen: de har spännande smak och form och en konsistens som tilltalar munkänslan. I dagens värld är nästan all information ljud och bild. Därför är munkänslan understimulerad. Smågodis är roligt att tugga på, synd bara att innehållet är så onyttigt. Råkost, sega köttbitar och nötter är också roliga att tugga på om man gillar smaken, men det finns gränser för hur mycket man kan äta. Därför har JAWPEER skapats: en serie produkter som bara är till för att tugga på.

CHEWPEER tillverkas av samma typ av material som nappar är gjorda av, men de har roligare form. De är slitstarka och sköna att tugga på och har större tuggmotstånd än tuggummi. Det är svårt att svälja produkterna av misstag. Hjärnan känner att de inte går att äta. Därför försöker vi inte svälja. Det trevliga är att du kan uppleva mättnadskänslor genom att bara tugga och svälja en del saliv. Tugga och njut av känslan att ha något stimulerande i munnen. Skaffa JAWPEER och ät mindre godis. Du kommer att må mycket bättre när du inte fyller magen med onyttigt socker.

skaffa JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Varför hånglar man?

Varför hånglar man? Munnen ger oss information genom att vi smakar på intressanta saker. Utan mun skulle vi inte överleva.

Har du funderat på varför man hånglar? Naturligtvis gillar vi det, men varför gillar vi att kyssas? Vetenskapen tror att vi delvis hånglar för att utforska varandra och bedöma om vi passar ihop. Munnen ger oss livsviktig information. Den är kroppens laboratorium och tungan är som hjärnans forskare. En kyss innebär att vi bokstavligt talat smakar på varandra. Saliven innehåller DNA som analyseras av processer som vi är helt omedvetna om. Resultatet är däremot mer bekant: en DNA-träff kan betyda att kärlek uppstår. Om man gillar varandra kanske man blir ett par och skaffar barn. För barnet är munnen central. Sugreflexen är medfödd därför att nyfödda barn får sin näring via bröstet. Barn kan överleva utan syn eller hörsel, men utan mun skulle de inte ha en chans.

Ämnen i saliven är anledningen till varför man hånglar

Som jägare och samlare använde vi munnen för att avgöra vad som gick att äta och vad som var farligt för oss. Munnen är alltså gjord för att vi ska kunna bedöma saker, men för att få information krävs det att vi har saliv. Saliven fungerar som medium och gör så att nervcellerna kan registrera smaker. JAWPEER är en ask med elastiska tuggummin. JAWPEER stimulerar munnens salivutsöndring och gör munnen ren så att kyssarna smakar naturligt gott. Saliven och andedräkten innehåller ämnen som gör att vi attraherar varandra.

Ett hjälpmedel och ett tips

Konstgjorda ämnen som döljer den naturliga smaken gör det svårare att bedöma om vi verkligen gillar den vi hånglar med. Därför är JAWPEER bättre för att förbereda hångel än tandkräm, minttabletter och andra produkter med smak. De är miljövänliga och ett hälsosammare alternativ till tuggummi. Gillar du att tugga? Då kommer du förhoppningsvis att älska JAWPEER. Tugga fem minuter innan det är dags för att fukta munnen. Ta ut CHEW PEER precis innan och lägg den i asken. Och sen… Börja mjukt och försiktigt. Tänk dig att du ska kyssa en fjäril. Blunda och känn efter. Dina läppar och din tunga vet redan hur man gör. Lita på det.

skaffa JAWPEER

Har du en bra hångelhistoria eller en fråga? Använd kommentarerna!

Publicerad den Lämna en kommentar

Torr i munnen

Om du är torr i munnen så finns det hjälp att få. Tugga CHEW PEER så får du mer saliv och en frisk naturlig andedräkt

Torr i munnen? Motverka det genom att tugga. Tuggande ökar salivutsöndringen. Ju mer och hårdare vi tuggar, desto mer saliv bildas i munnen. Saliv består till stor del av vatten, men den innehåller även andra ämnen som förhindrar uttorkning och som är viktiga för kroppen. Saliven bildas i olika körtlar som sitter under tungan, i underkäken och vid öronen. Körtlarna är specialiserade på olika saker. Därför kan vi ha olika saliv beroende på vad vi behöver den till. Saliven har många olika uppgifter:

  • Smörjer tänder och tandkött så att de inte torkar ut.
  • Ser till så att munnens PH-värde är lagom högt.
  • Sköljer bort matrester och annat från tänderna.
  • Hindrar bakterier och virus från att tränga in i kroppen.
  • Löser upp smakämnen i maten så de kommer i kontakt med våra smakceller.
  • Startar matsmältningen eftersom den frigör encymerna Amylas och Lipas.
  • Producerar hormonet Leptin som gör så att vi känner oss mätta.

CHEW PEER är en ny tuggprodukt som har större tuggmotstånd än tuggummi. Det betyder att munnen producerar mer saliv när du tuggar CHEW PEER. Du kan dessutom använda samma CHEW PEER många gånger. Mer saliv är välgörande både för munkänslan, tandhälsan och kroppens matsmältningssystem. Om du är riktigt torr i munnen så behöver du tugga på något som aktiverar spottkörtlarna ordentligt och då duger inte vanligt tuggummi. Det är inte heller säkert att vatten löser problemet, eftersom det inte har samma smörjande och skyddande effekt som saliv. Därför är CHEW PEER ett bättre alternativ. Den är som gjord för att smörja munhålan och alltså helt perfekt om du är torr i munnen.

skaffa JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Riskerna med JAWPEER

Riskerna med JAW PEER och CHEW PEER är inte stora. Materialet är uppbyggt av kisel som är ett av jordens vanligaste ämnen.

Riskerna med JAWPEER är små, men de finns. Vi har satsat stenhårt på säkerhet. Därför är CHEW PEER gjorda av rent silikon. Den kemiska ryggraden i silikon är sand. Plaster är däremot uppbyggda av kolföreningar . Dessutom innehåller plast ofta mjukgörare (ftalater) som orsakar cancer hos försöksdjur. Silikon har funnit sedan 1940-talet och betraktas nästan som ofarligt. Idag finns det nästan överallt omkring oss. Silikon finns i bilar, datorer, köksredskap, leksaker, nappar, smink och bröstimplantat.

Stora silikonmolekyler är ofarliga

Silikonet i CHEW PEER består av jättelånga kedjor eller nät av molekyler. De kallas för polymerer och är elastiska. Polymererna bind samman av kisel (Si) som finns i sand, jordens näst vanligaste grundämne. Kiselbaserade polymerer är mycket inerta. Det betyder att det inte blandar sig med organiska ämnen. Om man skulle råka få i sig en bit silikon så går den därför rakt genom kroppens matsmältningssystem utan påverkan. För kemiska ämnen gäller generellt att ju mindre och lättare molekyler är, desto farligare. Materialet i CHEW PEER kontrolleras av ett oberoende vetenskapligt testlaboratorium. De gör en materialanalys och kontrollerar att inga små skadliga molekyler frigörs vid tuggning.

Riskerna med JAWPEER testas av oberoende lab

Alla nya material som JAWPEER provar testas av det statliga bolaget Research Institue of Sweden, RISE. I rapporten från oktober 2020 (201016) framgår att RISE inte hittar några linjära L3-L6 eller cykliska D3-D6 siloxaner i vårt material. Siloxaner är små molekyler som kan lagras i kroppen. I analysen från den 11 november 2020 jämför vi JAWPEERs olika modeller med CHISELL och JAWLINER. Produkt A är från CHISELL 2.0 REGULAR BITE medium och produkt B är JAWLINER Advanced.

CHEW PEER är renast på marknaden

Vi har alltså även analyserat andra aktörer på marknaden. Resultatet visar att deras produkter inte är lika rena. Kromatogramen visar en kurva över materialet. X-axeln visar på molekylernas storlek och Y-axeln visar mängden. Höga värden till vänster i kurvan betyder att det finns mycket små molekyler i provet. Alla CHEW PEER som testades var renare än konkurrenternas produkter. Vår svenska producent gjorde fel en gång vid tillverkningen. Det är den gråa produkten (nr 5) som vi aldrig skulle drömma om att sälja. Kromatogramet för nummer 5 är sist i dokumentet. Silikonet är inte rent. Därför är kurvan inte lika ”toppig” som våra vanliga produkter. Men denna misslyckade produkt innehåller ändå mindre småmolekyler än konkurrenterna A och B. Riskerna med JAWPEER är alltså mindre än med konkurrenterna. CHEW PEER innehåller inga skadliga ämnen.

Hur olyckor kan undvikas

CHEW PEER är alltså gjord av rent silikon som testas av oberoende lab. Materialet är ofarligt. Men JAWPEER har även andra risker: vad händer om man sätter i halsen? Det är den allvarligaste risken. Vi har gjort allt för att undvika olyckor. Dels är materialets sådant att hjärnan känner att det inte bör sväljas. Dels är designen så att den inte kan täppa till luftstrupen. Men olyckor kan inträffa. Därför kan man använda en säkerhetslina av tandtråd. Säkerhetslinan fäster man i CHEW PEER och till exempel i ett knapphål. Man bör inte ha den som ett halsband. Tandtråd är vass. Om linan fastnar så kan den skada halsen. Detaljerade föreskrifter finns i instruktionerna som medföljer produkten.

Riskerna med JAWPEER minimeras om man följer instruktionerna

JAWPEER har många goda sidor, men det är inte bra att tugga för mycket. Om man är otränad kan musklerna bli överansträngda. Om man har ont i käken så bör man vara extra försiktig. Felaktig belastning kan nämligen förvärra problemen. Runt var tionde person har problem med smärtor i käken eller ansiktet. Å andra sidan kan problemen bero på att musklerna är otränade. Direkt efter måltid är det lämpligt att tugga. Då rengör man tänderna och ger magen saliv till matsmältningen. En halvtimme efter måltiden bör dock magsäcken få vara i fred.

Viktigt med god hygien

JAWPEER är en förvaringsask för god hygien. Det är viktigt att CHEW PEER förvaras säkert mellan tuggningarna. De ska inte exponeras för bakterier eller virus. Saliv dödar visserligen bakterier, men det hjälps inte om man tar i produkten med smutsiga fingrar. Därför innehåller JAWPEER instruktioner för säker hantering. Instruktionerna berättar hur produkten bör skötas hygieniskt. De visar också hur riskerna med JAWPEER kan minskas.

Publicerad den Lämna en kommentar

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd

Tuggummi ger inget tuggmotstånd enligt Shore "A" skalan. Ett bildäck ger motståndet 50 och JAWPEER har ett Shoretal på 30.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd än CHEW PEER. Vanligtvis mäts hårdheten hos elastiska material i enheten Shore. I det här fallet ger plastiskt tuggummi inget utslag till skillnad från CHEW PEER. Därför ger det sannolikt mindre effekt på hjärnan än JAW PEER. Snart görs en undersökning av Karolinska Trial Alliance för att ta reda på om det stämmer. Försökspersonerna ska få tugga CHEW PEER och plastiskt tuggummi samtidigt som blodflödet mäts i hjärnan. Eftersom CHEW PEER är hårdare krävs större tuggkraft. Det borde även ge ökat blodflöde i hjärnan. Många studier som bevisar att det är bra att tugga. Dessutom upplever många att det är behagligare känsla att tugga CHEW PEER än plastiskt tuggummi.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd för att det är mjukt

Vanligt plastiskt tuggummi är väldigt mjukt jämfört med CHEW PEER och har nästan inget tuggmotstånd. Det betyder att man tuggar igenom gummit helt. Därför har man ofta använt hårdare tuggummin än vanligt för att påvisa goda resultat vid vetenskapliga tester. Hårdheten hos elastiska material mäts i skalan Shore A. Våra CHEW PEER är gjorda av ett material som är mycket hårdare än normala plastiska tuggummin. Det betyder att de ligger mellan 20-50 på Shoreskalan, att jämföra med plastiskt tuggummi som har 0 (noll) på samma skala. Därför är effekterna av att tugga plastisk tuggummi sannolikt inte lika stora på hjärnan.

Smaken kan distrahera hjärnan

En sak som gör effekten av CHEW PEER svår att jämföra med plastiskt tuggummi är smaken. Till exempel mätte en forskningsstudie hur olika tuggummismaker påverkade reaktionstiden vid ett Stroop-test. De som tuggade minttuggummi hade samma reaktionstid som de som inte tuggade alls. Men reaktionstiden för citronsmak var långsammare. Forskarnas bästa förklaring är att smaker påverkar delar av hjärnan som kan störa koncentrationen i frontalloberna. Citronsmaken verkar överbelasta hjärnan, vilket leder till en tillfällig försämring av kognitiva funktioner. Psykologistudenter på Stockholms Universitet undersöker nu skillnaden mellan CHEW PEER och plastiskt tuggummi i Stroop-test. Resultatet publiceras så fort undersökningen är klar.

utforska JAWPEER
Publicerad den Lämna en kommentar

Munnen är rik på information

Zimmermans tabell över hur mycket information olika sinnen kan överföra per sekund.

Munnen är rik på information. Eftersom det moderna mediasamhället bygger så mycket på språk har vi en tendens att glömma bort munkänslan. Istället har synen och hörseln fått en särställning som de två viktigaste sinnnena. Psykologen Zimmerman skriver till exempel om nervsystemet i ljuset av informationsteorin. Zimmerman publicerar en tabell som är intressant eftersom den inte stämmer med hur vår biologi ser ut.

Zimmerman tänker sig att ögonen är våra biologiska ”bredband” som kan sända 10 miljoner bits/sekund. Psykologiskt kan vi dock bara uppfatta 40 bits/sekund från ögonen och 30 bits/sekund från öronen, menar han.  Smak och lukt ligger långt efter: de har en beräknad psykologisk överföringshastighet på 1 bit/s var. Men om man räknar antalet nervtrådar så verkar det inte stämma. Av nervtätheten att döma är munnen rik på information. Den kan förmedla mer information än öronen eller ögonen.

Zimmermann, M. (1989). The nervous system in the context of information theory. Human physiology (pp. 166-173). Springer, Berlin, Heidelberg.

Munnen är rik på information. Descartes trodde att hypofysen var den del av hjärnan där jaget bodde.

Munnen viktigare än ögonen

Vår kultur har inbyggda värderingar. Av våra fem sinnen står ögonen högst i rang. Gud symboliseras ofta som ett allseende öga. Ett gammalt judiskt ordspråk säger att ögonen är själens spegel. Filosofen René Descartes som levde på 1600-talet trodde att själen var kopplad till tallkottkörteln i hjärnan. Han illustrerade hur själen hängde ihop med ögonen via nerver. Men evolutionen som har skapat oss prioriterar annorlunda.

Vi kan leva utan både syn och hörsel, men inte utan mun. Munnen är rik på information. Den kombinerar smak, lukt och känsel och är därför vårt mest komplexa sinnesorgan. Om kroppen är själens tempel så är munnen dörren in, bevakad av tänder som är beredda att bita ifrån. Tungan får då symbolisera prästen som står i dörren och hälsar välkommen in. Tungan är så uppkopplad med nerver att den nästan är som en synlig del av hjärnan.