Publicerad den Lämna en kommentar

Skydda dig från utbrändhet med käkarna

Hundar använder också käkarna för att hantera känslor

Hur kan käkarna skydda dig från utbrändhet? Evolutionen ger oss viktiga ledtrådar till hur vi kan skydda hjärnan från stress. Käkarna utvecklades för 400 miljoner år sen. Då levde allt liv på jorden i havet. I början var käkarna pumpande organ, nära besläktade med hjärtat. Under evolutionens gång hamnade hjärtat i bröstkorgen och käkarna i huvudet. Medan hjärtat pumpar automatiskt så utvecklades käkarna till ett medvetet styrt organ.

Käkarna är nära släkt med hjärtat

Vårt art Homo Sapiens är bara en miljon år gammal. Som embryon går vi dock igenom evolutionen i ultrarapid. I den tidiga fosterutvecklingen är hjärtat och käken två likadana veck intill varandra. Vid vecka fem börjar de skilja sig åt. Båda delarna är livsviktiga för oss. Käkarna ser till så att vi får i oss näring och hjärtat pumpar runt näringen i kroppen. Käkarna specialiserades för jakt, försvar och för att tugga sönder mat. Därför är tänderna kroppens hårdaste delar och tuggmuskeln masseter är den starkaste muskeln.

Limbiska systemet i obalans vid utbrändhet

Våra käkar är gjorda för att hantera svåra känslomässiga problem som orsakar irritation, aggression eller frustration. Käkarna är den rörligaste delen av ansiktet som används för att kommunicera känslor. Därför är tuggorganet knutet till det limbiska systemet i hjärnan som reglerar känslor. Andra djur tuggar mer och hårdare. Ryggradsdjur jagar, äter, idisslar och försvarar sig med käkarna. Moderna människor använder inte längre käkarna till jakt och försvar, men de biologiska kopplingarna finns kvar.

Käkarna är kopplade till känslor

Limbiska systemet styr vår förmåga att anpassa oss socialt och umgås med andra människor. En obalans i det limbiska systemet ligger ofta bakom psykiska problem och utbrändhet. Därför har käkarna fortfarade starka känslomässiga band. Vi reagerar på psykologiskt överväldigande känslor med käkarna. Många språkliga uttryck som vittnar om hur våra käkar är kopplade till olika känslor. Vi säger att vi tappar hakan av förvåning, biter ihop och gnisslar tänder när vi blir arga och skrattar käken ur led när vi har riktigt roligt.

Tugga för att skydda dig från utbrändhet

Käkarnas koppling till limbiska systemet kan skydda dig från utbrändhet genom att du tuggar. Flera studier har visat att psykisk stress och disharmoni är relaterade till käkproblem och bruxism. Ur ett psykosomatisk perspektiv överförs olösta psykiska problem till tuggorganet och bearbetas fysiskt med käkarna. Att använda tuggning som en kanal för stress är en effektiv och riskfri lösning på problemet med stresshantering. Många studier de senaste åren har visat att tuggande med kraftigt tuggmotstånd kan hjälpa till att dämpa stressen och därmed skydda din hjärna från skadlig stress och utbrändhet.

handla

Publicerad den Lämna en kommentar

Utforska dina okända sinnen

Utforska dina okända sinnen med JAWPEER. Filosofen Aristoteles skrev att vi har fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Men vi har många fler. Författaren Guy Murchie räknar upp 32 sinnen i sin bok The Seven Mysteries of Life (1978). Ett exempel är balanssinnet som registrerar jordens gravitation. Hjärnan bearbetar informationen och ser till så att kroppen befinner sig i balans. Ett annat av våra okända sinnen kallas proprioception. Det ger oss en känsla för fysiska kroppar.

Munnen är understimulerad

Munnen är särskilt känslig för sinnesintryck av form och konsistens. JAWPEER är som gjort för att stimulera munnens sinnen genom att de har större tuggmotstånd än vanliga tuggummin. Munnen är något av kroppens laboratorium. I vårt moderna samhälle använder vi tyvärr inte munnen så mycket. Internet, film, TV, radio och tidningar utnyttjar bara synen och hörseln. Munnen är därför understimulerad.

Hjärnans självspelande piano

När vi använder JAWPEER startar hjärnan ett automatiskt program som liknar ett självspelande piano där tänderna fungerar som tangenter. När vi kör programmet och tuggar runt så aktiveras olika delar av hjärnan och ljuv musik uppstår. Tuggningen gör oss mer koncentrerade och samtidigt mindre stressade. Dessutom blir vi på bättre humör.

Tuggning hjälper oss att tänka och minnas

Om vi inte tuggar får vi problem. Det finns ett tydligt samband mellan tuggförmåga och hjärnaktivitet: bland de som har dålig tuggförmåga är risken för demens och Alzheimer mycket större. Tuggning ökar blodflödet i centrala delar av hjärnan som hjälper oss att tänka och minnas. Mer än var tionde person har problem med att tugga. Då kan det vara extra viktigt att använda JAWPEER. Men ta det försiktigt. Munnen har även ett väl utvecklat sinne för smärta. Käksmärtor är inte roligt. Prata med din tandläkare eller bettfysiolog och be att få ett träningsprogram för att bli av med smärtan.

Metasinnen som registrerar njutning och smärta

Sinnen som bygger på intryck från andra sinnen kallar vi metasinnen. Ett sådant är smärtsinnet. Ett annat metasinne är känslan för skönhet eller välbehag. När det gäller njutning är munnen ofta inblandad därför att den är så rik på nervceller. Munnen är nämligen också kopplad till våra sinnen för sexualitet och kommunikation som ger många människor stor njutning.

Utforska dina okända sinnen med JAWPEER

Att tugga kan stimulera åtminstone tio sinnen. Förutom smak och lukt känner munnen även temperatur, smärta, välbehag, proprioception, lätt beröring, hård beröring, äckelkänslor (ett eget sinne!), närings-, vätske- och saltbalans.

Alla dessa sinnen förenas i det som kallas munkänsla. JAWPEER är därför en upplevelse utöver det vanliga. CHEW PEER Collection innehåller produkter som är olika stora och hårda för att du ska kunna utforska din munkänsla och hitta den personliga favorit som ger dig mest njutning.

utforska produkterna
Publicerad den Lämna en kommentar

Hantera känslor genom att tugga

Hantera känslor genom att tugga JAWPEER

Visste du att du kan hantera känslor genom att tugga? Frustration, ångest, vrede, hybris, avund och nervositet leder ofta till spänningar munnen och käkarna. Tuggning är ett led i matsmältningen som vi kan kontrollera medvetet. Det betyder att vi kan använda tänderna för att hantera känslor. Att bita hjälper till att balansera hjärnans grundläggande funktioner och hålla känslorna i schack.

Har du funderat över varför krispig mat är så populär, varför ordet ”krispig” ofta dyker upp i marknadsföring av chips, kex och flingor? Att bita och tugga tilltalar delar av hjärnan som är mycket gamla. För rovdjuren är tänderna kroppens inbyggda vapen.  Kombinationen av tänder, käkar och kranialnerver hänger ihop delar av hjärnan som är över 500 miljoner år gamla och som alla ryggradsdjur har gemensamt.

Tuggning ger utlopp för naturlig aggression

Liksom alla djur har människan en naturlig aggression. Psykologer brukar förklara barns lust att bita och tugga i saker genom att hänvisa till aggressivitet. Bitreflexen är livsviktig för spädbarn i samband med amning. Genom att bita i bröstvårtan stimulerar bebisen mjölkproduktionen. När barnet inte längre får mat från bröstet börjar det bita i andra saker för att stimulera munnen. Njutning är ofta föknippat med munnen, men också dess motsatser: smärta och ilska.

I många psykologiska analyser av orala behov associeras käken med vrede och aggression. När dessa känslor inte får utlopp på annat sätt kan de yttra sig som spänningar i ansiktet och sammanbiten käke. Oförlöst aggression har även använts som förklaring till bruxism – att många människor gnisslar tänder om nätterna.

Hantera dina känslor genom att tugga JAWPEER

Eftersom vi kan kontrollera tuggningen medvetet så kan vi också göra något åt vårt behov av att bita. Det behöver inte alls handla om ilska och aggression. Många får lust att bitas när de ser föremål, djur eller personer som de känner stark dragning till. Fenomenet kallas ”cute aggression”. Alldeles oavsett är det frågan om att hantera känslor genom att tugga. Starka känslor utlöser hormonstormar i hjärnan. JAWPEER har ett tuggmotstånd som gör att man kan ta i ordentligt med tänderna, tugga så det brinner i käkmusklerna och och njuta av känslan.

Precis som rovdjur visar tänderna och biter ihop käftarna när de blir arga eller rädda så kanaliserar människor sina känslor via ansiktsmusklerna. Forskning visar att tuggning lugnar ner HPA-axeln som producerar stresshormon. Ur ett evolutionärt perspektiv är tuggande och bitande ett sätt att reglera nivåerna av adrenalin och kortisol som kan skada hjärnan om de flödar över.

Många människor tuggar maten alldeles för litet

Tuggandet utsöndrar saliv som frigör smakämnen från maten. Det tillfredsställer smaksinnet och hjälper till att reglera matsmältningen. Men många njuter inte av matens smak eller konsistens utan drivs av en önskan att snabbt svälja tuggorna. En anledning kan vara spänningar eller aggressioner i relationen till mat som uttrycker sig i hetsätning. Matpsykologen Marc David menar att också TMJ (käkproblem) ofta beror på undertryckt ilska och aggression.

På en annan nivå kan driften att svälja hela tuggor ses som ett uttryck för vårt förhållningssätt till världen. Vi vill stilla våra begär men är inte beredda att göra de nödvändiga uppoffringar som krävs. Behovet av omedelbar tillfredsställelse leder till hetsätning och dålig tuggning. Ironiskt blir vi hungrigare om vi inte tuggar tillräckligt. Saliven som utsöndras när vi tuggar innehåller hormonet Leptin som tas upp av magsäcken och ger mättnadskänslor.

Tuggning handlar också om att hantera känslor

En specialist på ätstörningar berättar att många patienter får utlopp för sin undertryckta aggression genom att hetsäta krispig mat eller godis. Det verkar som att de tar ut sin vrede över chipsen, ostbågarna eller frukostflingorna. De kastar i sig maten och därefter infinner sig en känsla av lugn. Det är inget bra sätt att hantera problemet på eftersom det kan rubba ämnesomsättningen och leda till övervikt. När hetsätarna förstår orsakerna till beteendet är första steget att hitta ett annat och mindre destruktivt sätt att uttrycka ilskan och frustrationen på.

Bitbegär är inte ovanligt. Det kan handla om att hantera olustiga känslor som vi vill undvika. Frustration, ångest, ilska, hat, hybris eller nervositet leder ofta till anspänningar i käkarna. Om man känner ett starkt behov av att bita i någonting hårt och tugga det ordentligt är det skönt att ha JAWPEER i närheten.

Har du en personlig berättelse om tuggbehov som du vill dela med dig av? Skriv gärna en kommentar nedan.

Publicerad den Lämna en kommentar

Håll ditt nyårslöfte i år

Nyårslöftet blir lättare att hålla om du använder JAWPEER

Håll ditt nyårslöfte i år. Nyårslöften går ofta ut på att avsluta dåliga vanor. I boken ”Vanans makt” beskriver Charles Duhigg de tre steg som en vana består av:

1. ett behov.
Behovet är ofta en negativ känsla som t.ex stress, rastlöshet eller sötsug. Känslan utlöser…


2. en handling.
Handlingen är den dåliga vanan som vi vill avsluta. Men eftersom behovet finns kvar kan vi inte bara avstå från att handla. Handlingen leder nämligen vidare till det som vi önskar oss därför att handlingen…


3. skapar en belöning!
Belöningen är den positiva känslan som tillfredsställer behovet, eller minskar det tillfälligt.

Enligt Duhigg går vanan lättast att förändra om vi leder om behovet så det utlöser en annan handling. Många ovanor har ett samband med munnen. Sådana vanor kallas orala behov och ersätts bäst med någonting annat som stimulerar munnen på ett annat sätt. Vi kanske vill sluta småäta godis eller chips,  sluta snusa eller bita på naglarna. Det kräver att vi kan göra någonting annat med munnen istället, som att tugga JAWPEER.

Håll ditt nyårslöfte i år med JAWPEER

JAWPEER är elastiska tuggummin gjorda för att stimulera munnen. De finns i olika storlekar och hårdheter för att passa olika behov. JAWPEER har större tuggmotstånd än vanliga tuggummin och ger därför större belöning. De är miljövänliga och lätta att använda. De rengör munnen, tränar ansiktet samt stimulerar hjärnan.

Håll ditt nyårslöfte i år – använd JAWPEER.

skaffa JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Mätt utan att äta

leptine molecule

Vetenskapen försöker förstå hur man kan bli mätt utan att äta. Det är inte en full magsäck som gör oss mätta utan ett hormon som heter Leptin. Leptin skickar signaler till hjärnan att vi är mätta. Tidigare trodde man att leptin bara bildades i fettvävnad, men ny forskning visar att det också produceras i salivkörtlarna och munslemhinnorna.  Ju mer kraft man tuggar med, desto mer saliv bildas. CHEW PEER stimulerar salivflödet kraftigt och ökar den totala leptinsekretionen upp till tre gånger (P <0,001). källa DOI: 10.1210/jcem.86.11.7998

Leptin skapar mättnadskänslor

Magsäckens väggar innehåller receptorer som tar upp leptinet som följer med saliven ner i magen. Det borde göra det möjligt att känna mättnadskänslor bara genom att tugga och svälja saliv. Att tuggande kan skapa mättnadskänslor har biologiska förklaringar. Våra förfäder som var samlare och jägare levde ofta nära svältgränsen. När det var ont om föda på savannen fick de leva på näring som fanns i till exempel rötter och benmärg. Då var det  bra att kunna bli mätt utan att äta. Det tar tid att få i sig näring genom att tugga sönder ben. Men det kan vi faktiskt ha glädje av även idag om vi har problem med vikten eller munhälsan.

En av testanvändarna har använt JAWPEER till att minska sitt småätande och bli mätt utan att äta. När godissuget har slagit till så åker en CHEWPEER in i munnen och efter några minuters tuggande har längtan efter godis och sötsaker försvunnit. Produkten är bättre både för tänder och BMI än smågodis. Om JAWPEER har denna effekt för flera användare så kan de alltså tugga för att hålla vikten nere. Enligt tidigare tuggstudier kan vi samtidigt bli piggare, tänka snabbare och få bättre arbetsminne. Andra studier menar att tuggande gör det lättare att koncentrera sig och hantera stress. Det finns dessutom ytterligare studier som menar att tugga ger bättre humör, impulskontroll, munhygien och andedräkt.

prova JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Ät mindre godis med JAWPEER

ät mindre godis och må mycket bättre

Ät mindre godis med JAWPEER. Att du blir godissugen beror på evolutionen. Våra gener har anpassat oss för att vi ska kunna leva som jägare och samlare på savannen i Afrika. Sötsaker innehåller därför massor av energi. Energirik mat är sällsynt i naturen och våra förfäder levde nära svältgränsen. Därför överlevde förfäderna som åt allt sött som de kunde komma åt. Det har satt sina spår i våra gener och är en förklaring till att de flesta älskar sötsaker. Sen kom jordbrukssamhället, industrisamhället och informationssamhället, men hjärnan har inte förändrats. Nu har vi godis nästan överallt och stenåldershjärnan säger åt oss att äta. En genomsnittlig svensk äter godis för flera tusen kronor om året. Vi har vårt stenåldersbeteende kvar. Därför blir många sjuka.

Saker som stimulerar munkänslan

Smågodis är inte bara sött. De är också gjorda för att stimulera munnen: de har spännande smak och form och en konsistens som tilltalar munkänslan. I dagens värld är nästan all information ljud och bild. Därför är munkänslan understimulerad. Smågodis är roligt att tugga på, synd bara att innehållet är så onyttigt. Råkost, sega köttbitar och nötter är också roliga att tugga på om man gillar smaken, men det finns gränser för hur mycket man kan äta. Därför har JAWPEER skapats: en serie produkter som bara är till för att tugga på.

CHEWPEER tillverkas av samma typ av material som nappar är gjorda av, men de har roligare form. De är slitstarka och sköna att tugga på och har större tuggmotstånd än tuggummi. Det är svårt att svälja produkterna av misstag. Hjärnan känner att de inte går att äta. Därför försöker vi inte svälja. Det trevliga är att du kan uppleva mättnadskänslor genom att bara tugga och svälja en del saliv. Tugga och njut av känslan att ha något stimulerande i munnen. Skaffa JAWPEER och ät mindre godis. Du kommer att må mycket bättre när du inte fyller magen med onyttigt socker.

skaffa JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Varför hånglar man?

Varför hånglar man? Munnen ger oss information genom att vi smakar på intressanta saker. Utan mun skulle vi inte överleva.

Har du funderat på varför man hånglar? Naturligtvis gillar vi det, men varför gillar vi att kyssas? Vetenskapen tror att vi delvis hånglar för att utforska varandra och bedöma om vi passar ihop. Munnen ger oss livsviktig information. Den är kroppens laboratorium och tungan är som hjärnans forskare. En kyss innebär att vi bokstavligt talat smakar på varandra. Saliven innehåller DNA som analyseras av processer som vi är helt omedvetna om. Resultatet är däremot mer bekant: en DNA-träff kan betyda att kärlek uppstår. Om man gillar varandra kanske man blir ett par och skaffar barn. För barnet är munnen central. Sugreflexen är medfödd därför att nyfödda barn får sin näring via bröstet. Barn kan överleva utan syn eller hörsel, men utan mun skulle de inte ha en chans.

Ämnen i saliven är anledningen till varför man hånglar

Som jägare och samlare använde vi munnen för att avgöra vad som gick att äta och vad som var farligt för oss. Munnen är alltså gjord för att vi ska kunna bedöma saker, men för att få information krävs det att vi har saliv. Saliven fungerar som medium och gör så att nervcellerna kan registrera smaker. JAWPEER är en ask med elastiska tuggummin. JAWPEER stimulerar munnens salivutsöndring och gör munnen ren så att kyssarna smakar naturligt gott. Saliven och andedräkten innehåller ämnen som gör att vi attraherar varandra.

Ett hjälpmedel och ett tips

Konstgjorda ämnen som döljer den naturliga smaken gör det svårare att bedöma om vi verkligen gillar den vi hånglar med. Därför är JAWPEER bättre för att förbereda hångel än tandkräm, minttabletter och andra produkter med smak. De är miljövänliga och ett hälsosammare alternativ till tuggummi. Gillar du att tugga? Då kommer du förhoppningsvis att älska JAWPEER. Tugga fem minuter innan det är dags för att fukta munnen. Ta ut CHEW PEER precis innan och lägg den i asken. Och sen… Börja mjukt och försiktigt. Tänk dig att du ska kyssa en fjäril. Blunda och känn efter. Dina läppar och din tunga vet redan hur man gör. Lita på det.

skaffa JAWPEER

Har du en bra hångelhistoria eller en fråga? Använd kommentarerna!

Publicerad den Lämna en kommentar

Porten till vårt biologiska system

Munnen är porten till vårt system, input till kroppens fysiska funktioner.

Munnen är porten till vårt biologiska system. Systemteorin utvecklades under 1900-talet av bl.a. Ludwig von Bertalanffy, Ralph Gerard och Anatol Rapoport. Den kom att få stort inflytande på teknikens utveckling av datorer och Artificiell Intelligens.

Biologiska system är förebilder för konstgjorda system

Människor är biologiska system. Inspirationen till datorernas utveckling kom från hur vi tänker och fungerar. Därför har tekniska system som datorer vissa saker gemensamt med oss. Systemteorin bygger på några centrala begrepp som återfinns i allt från matematiska funktioner till biologiska ekosystem. De kan vara bra att känna till:

  • INPUT är det som systemet konsumerar
  • MÅL är det tillstånd ett system strävar efter
  • SYSTEMETS FUNKTION f(x) är att omvandla input till output
  • RESURSER är det (förutom input) som gör att systemet kan att uträtta ett arbete
  • OUTPUT är det som systemet producerar

Munnen är porten till vårt biologiska system

Om människan ses som ett biologiskt system så är munnen porten till systemet: central för input. Därför måste hjärnan — vår viktigaste resurs — ha superkoll på allt som vi stoppar i den. Hjärnan hanteral systemets mål. Den tar emot information från magen via vagusnerven. Denna nerv passerar genom munnen, liksom fyra andra betydelsefulla nerver. Annars kan vi inte avgöra om vår input går att äta, dricka eller andas in. Hjärnan har mycket bättre förmåga att urskilja det än vi föreställer oss. Det beror på att de fem kranialnerverna förser hjärnan med information i realtid om vad som händer i munnen.

Medvetandet har inte full kontroll över munnens verksamhet

Nervernas arbete går fort och mycket av denna verksamhet sker under medvetandets horisont. En förklaring är att det mänskliga medvetandet är en senkommen evolutionär egenskap. Munnen är mycket äldre, mer än en halv miljard år gammal. Homo Sapiens har inte ens en miljon år på nacken. Därför förstår vi inte riktigt vad som händer i när vi stoppar in något nytt i porten till vårt system, till exempel en ny tuggsak. De som har provat JAWPEER upplever att hjärnan liksom undersöker den första gången. Med tanke på hur komplicerad hjärnan och munkänslan är så ska vi kanske vara glada att medvetandet låter systemet sköta sig självt.

utforska JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Torr i munnen

Om du är torr i munnen så finns det hjälp att få. Tugga CHEW PEER så får du mer saliv och en frisk naturlig andedräkt

Torr i munnen? Motverka det genom att tugga. Tuggande ökar salivutsöndringen. Ju mer och hårdare vi tuggar, desto mer saliv bildas i munnen. Saliv består till stor del av vatten, men den innehåller även andra ämnen som förhindrar uttorkning och som är viktiga för kroppen. Saliven bildas i olika körtlar som sitter under tungan, i underkäken och vid öronen. Körtlarna är specialiserade på olika saker. Därför kan vi ha olika saliv beroende på vad vi behöver den till. Saliven har många olika uppgifter:

  • Smörjer tänder och tandkött så att de inte torkar ut.
  • Ser till så att munnens PH-värde är lagom högt.
  • Sköljer bort matrester och annat från tänderna.
  • Hindrar bakterier och virus från att tränga in i kroppen.
  • Löser upp smakämnen i maten så de kommer i kontakt med våra smakceller.
  • Startar matsmältningen eftersom den frigör encymerna Amylas och Lipas.
  • Producerar hormonet Leptin som gör så att vi känner oss mätta.

CHEW PEER är en ny tuggprodukt som har större tuggmotstånd än tuggummi. Det betyder att munnen producerar mer saliv när du tuggar CHEW PEER. Du kan dessutom använda samma CHEW PEER många gånger. Mer saliv är välgörande både för munkänslan, tandhälsan och kroppens matsmältningssystem. Om du är riktigt torr i munnen så behöver du tugga på något som aktiverar spottkörtlarna ordentligt och då duger inte vanligt tuggummi. Det är inte heller säkert att vatten löser problemet, eftersom det inte har samma smörjande och skyddande effekt som saliv. Därför är CHEW PEER ett bättre alternativ. Den är som gjord för att smörja munhålan och alltså helt perfekt om du är torr i munnen.

skaffa JAWPEER

Publicerad den Lämna en kommentar

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd

Tuggummi ger inget tuggmotstånd enligt Shore "A" skalan. Ett bildäck ger motståndet 50 och JAWPEER har ett Shoretal på 30.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd än CHEW PEER. Vanligtvis mäts hårdheten hos elastiska material i enheten Shore. I det här fallet ger plastiskt tuggummi inget utslag till skillnad från CHEW PEER. Därför ger det sannolikt mindre effekt på hjärnan än JAW PEER. Snart görs en undersökning av Karolinska Trial Alliance för att ta reda på om det stämmer. Försökspersonerna ska få tugga CHEW PEER och plastiskt tuggummi samtidigt som blodflödet mäts i hjärnan. Eftersom CHEW PEER är hårdare krävs större tuggkraft. Det borde även ge ökat blodflöde i hjärnan. Många studier som bevisar att det är bra att tugga. Dessutom upplever många att det är behagligare känsla att tugga CHEW PEER än plastiskt tuggummi.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd för att det är mjukt

Vanligt plastiskt tuggummi är väldigt mjukt jämfört med CHEW PEER och har nästan inget tuggmotstånd. Det betyder att man tuggar igenom gummit helt. Därför har man ofta använt hårdare tuggummin än vanligt för att påvisa goda resultat vid vetenskapliga tester. Hårdheten hos elastiska material mäts i skalan Shore A. Våra CHEW PEER är gjorda av ett material som är mycket hårdare än normala plastiska tuggummin. Det betyder att de ligger mellan 20-50 på Shoreskalan, att jämföra med plastiskt tuggummi som har 0 (noll) på samma skala. Därför är effekterna av att tugga plastisk tuggummi sannolikt inte lika stora på hjärnan.

Smaken kan distrahera hjärnan

En sak som gör effekten av CHEW PEER svår att jämföra med plastiskt tuggummi är smaken. Till exempel mätte en forskningsstudie hur olika tuggummismaker påverkade reaktionstiden vid ett Stroop-test. De som tuggade minttuggummi hade samma reaktionstid som de som inte tuggade alls. Men reaktionstiden för citronsmak var långsammare. Forskarnas bästa förklaring är att smaker påverkar delar av hjärnan som kan störa koncentrationen i frontalloberna. Citronsmaken verkar överbelasta hjärnan, vilket leder till en tillfällig försämring av kognitiva funktioner. Psykologistudenter på Stockholms Universitet undersöker nu skillnaden mellan CHEW PEER och plastiskt tuggummi i Stroop-test. Resultatet publiceras så fort undersökningen är klar.

utforska JAWPEER