Hur ökar man blodflödet till hjärnan? Anders Hansen och andra hjärnexperter berättar varför träning påverkar hjärnan positivt. Det beror på att träning ökar ämnesomsättningen. När musklerna arbetar behöver de mer blod och blodflödet syresätter även hjärnan. Käkmusklerna försörjs med blod från halspulsådern. När vi tuggar CHUMI ökar blodflödet i denna artär. Halspulsådern förgrenar sig strax under örat. Ena grenen – inre halspulsådern – leder upp till hjärnan. Därför ökar blodet i hjärnan när vi tuggar. Och det ökar ganska mycket.
MENDI visar att tuggandet har stor effekt
Svenska appen MENDI som mäter blodflödet i hjärnans frontallober visar att tuggande har stor effekt på hjärnan. Diagrammen ovanför visar statistik från MENDI. Rutan längst till vänster visar hur en försökspersonen tuggade en minut och slutade sen. Då planade kurvan ut och ökningen från startläget var bara 8%. I andra och tredje diagrammet började försökspersonen utan att tugga och stoppade in CHEW PEER efter två respektive tre minuter. Det gav kraftigt ökat blodflöde i främre hjärnan, prefrontala cortex. Det viktigaste måttet kallas Total Energy. Vid tuggning ökar det kraftigt vilket kan bero på att pannbandet även känner av blodflödet i huden utanför pannbenet. JAWPEER stimulerar nämligen inte bara hjärnan utan hela ansiktets vävnader. Vi blir inte smartare av det, men huden blir fräschare.
Hur syresätter man hjärnan om man inte kan träna?
Hur ökar man blodflödet i hjärnan om man inte kan träna? Du kanske är småkrasslig, skadad eller bara inte har tid att träna fast du skulle vilja. Då kan du tugga istället. Genom att tugga samtidigt som vi arbetar kan de goda effekterna kicka in direkt. Tuggningen gör så att hormonerna noradrenalin och acetylkolin utsöndras och det leder till att vi kan koncentrera oss lättare. Blodflödet bidrar bland annat till ökad uppmärksamhet samt förbättrad inlärningsförmåga. Vanligt tuggummi har inte samma motstånd och ger inte alls lika goda effekter.
Elastiska tuggummin bygger på konst och vetenskap. Bild av Edouard Manet
Vad är elastiska tuggummin? Till att börja med är det en produkt som förenar konst och vetenskap. Elastiska tuggummin har sina historiska rötter inom konsten. De förstås därför bäst mot denna bakgrund. Det som skiljer konst från andra hantverksföremål är att konsten inte har någon instrumentell nytta. En vacker skål kan man ha frukter i, men en vacker bild av en skål är bara vacker. Konsten skapar en upplevelse som tillfredsställer hjärnans estetiska behov. Precis som elastiska tuggummin.
Hur modernismen växte fram
Bildkonst har tidigare ofta använts för att porträttera. Ju mer likt originalet, desto bättre ansågs bilden vara. Skickliga konstnärer levde på att måla av rika och mäktiga personer. Därefter när kameran uppfanns blev det kris. Konstnärerna kunde inte konkurrera med fotograferna när det gällde att avbilda verkligheten. Därför var målarna tvungna att omformulera sin uppgift. En ny inställning växte fram: Varför avbilda något som redan finns? Den moderna konstnärens utmaning blev att skapa NYA bilder. För de moderna konstnärerna var den tomma, rektangulära målarduken en utmaning. Om du skapar något som inte liknar tidigare målningar så har du bevisat att du är en modern konstnär.
Likheterna mellan konst och vetenskap
Modern konst är också nära besläktad med vetenskap. Även inom vetenskap är det NYA intressant. Om två personer upptäcker samma sak så är det den som först publicerar resultaten som får äran. Konkurrensen medför att vetenskapen som helhet utvecklas snabbt. Ny konst eller vetenskap definieras i relation till den befintliga. Likt ett träd som växer finns en strävan uppåt, mot nya höjder. De nya upptäckterna eller trenderna sker högst upp i trädet. Den som vill bidra till utvecklingen måste därför stå på giganternas axlar.
Modern konst lämnar tavlans ramar
Så småningom blev målardukens möjligheter uttömda. Det mesta som kunde göras på en vit duk var redan gjort. Då överskred den moderna konsten sina ramar. Det uppstod konceptkonst. Konceptkonst bygger på att det är idén bakom verket som är konstens väsen. Därmed blev konsten tydligt sammanlänkad med vetenskapen. Vetenskap bygger också på idéer, eller teorier som de kallas. Både konst och vetenskap testar nya idéer. Idéerna fungerar som recept på praktiska experiment. Konceptkonst behöver inte vara en tavla. Det kan lika gärna vara en pissoar, en skulptur eller elastiska tuggummin. Massmedia gjorde att Andy Warhols popkonst fick ett enormt genomslag. Förhållandet mellan John Lennon och konceptkonstnären Yoko Ono speglade tiden. Modern konst gifte sig med popkultur på 60-talet.
JAWPEER är konst för andra sinnen än syn och hörsel
Elastiska tuggummin är modern konst på en ny scen
Konsten utvecklas hela tiden. Som en följd av filmkonsten är det audiovisuella fältet lika utforskat idag som målarduken var tidigare. Det som återstår är att skapa konst som stimulerar andra sinnen, exempelvis doft, smak och känsel. Dessa tre sinnen förenas i munnen. Elastiska tuggummin är konceptkonst som ska upplevas med munnen. Konsthistoriskt är produkterna närmast besläktade med de skulpturer av elastiska material som många samtidskonstnärer arbetar med. Plastiska tuggummi blev en del av populärkulturen. Elastiskt tuggummi är därför en sorts samtida popkonst. Visionen för JAWPEER är att bli något av en popstjärna på den orala scenen.
Varför uppstod elastiska tuggummin nu?
Silikon upptäcktes 1823 av Berzelius och började massproduceras på 1900-talet. US Army skickade plastiska tuggummin till sina soldater i tjänst redan under första världkriget för att de skulle hålla humöret uppe. Man har alltså känt till tuggummits stimulerande effekter länge. Elastiska tuggumin kunde ha uppstått för 100 år sedan. Varför har de inte skapats tidigare? Antagligen därför att effekterna av att tugga inte var vetenskapligt belagda. På den tiden visste man inte att hårdare tuggmotstånd gav större effekt på hjärnan. Genom magnetröntgen är det möjligt att undersöka hjärnan utan fysiska ingrepp. Asiatiska forskare har under de senaste 20 åren undersökt hur tuggning påverkar hjärnan. Deras forskning visar att tuggning har stora effekter. Ju hårdare tuggmotstånd desto större är effekten.
Elastiska tuggummin förenar konst och vetenskap
Sammanfattningsvis förenar elastiska tuggummin konst och vetenskap. Från konsten kommer uppmaningen att skapa något nytt. Vetenskapen gör att vi kan se konsten i ett nytt ljus. Genom att studera vad som händer i hjärnan när vi upplever konst kan vi undersöka skönhet ur ett neuologiskt perspektiv. Olika sorters konst stimulerar olika hjärnområden, men en del som ofta är inblandad sitter precis bakom ögonen. Elastiska tuggumin är utformade för att ge en estetisk upplevelse. Vi kan även se upplevelesen med magnetröntgen som en tydlig aktivering av central delar av hjärnan, däribland Motor Cortex.
CHEWPEER är en gammal uppfinning. Tuggsaker är i själva verket inget nytt under solen. De är äldre än hjulet som är 8000 år gammalt. Innan det moderna tuggummit kom tillverkades dem av kåda. I Bohuslän har man hittat tiotusenåriga bitar av björkkåda med tuggavtryck. Slutsatsen är att människor tuggade redan innan de uppfann jordbruket. National Geographic (2019-12-17) berättar om en flicka som levde för cirka 6000 år sedan. Vi vet en del om henne genom DNA-analys. För det första vet vi att flickan var laktosintolerant. För det andra att hon nyligen hade ätit anka och hasselnötter. Dessutom var hon troligen blåögd och hade mörkt hår. Hennes DNA liknar inte de jordbruksbefolkningar som kom till Europa på stenåldern.
Flickans utseende har rekonstruerats utifrån hennes DNA som fanns i kådan. Hennes utseende bygger på jämförelser med nu levande personers DNA. Kåda har med andra ord förmågan att kapsla in och bevara DNA till eftervärlden. Denna egenskap bygger filmerna om Jurassic Park på. Eftersom flickans DNA kunde bevaras så känns filmerna inte helt otänkbara. Flickan tillhörde en grupp av jägare-samlare och hon var inte helt frisk. I det här fallet hittades både virus och bakterier från flickans mun. Allt detta vet man därför att CHEWPEER är en gammal uppfinning. Hon tuggade på dåtidens tuggummi.
CHEWPEER lagrar inte DNA
Sammanfattningsvis är denna vetenskap både intressant och litet bekymmersam. Å ena sidan är informationen som forskarna har utvunnit ur tuggkådan imponerande. Å andra sidan kan det vara skönt med litet integritet. Till slut bör vi påpeka att CHEWPEER är en gammal uppfinning med en helt ny funktion. De är elastiska istället för plastiska. Helt annorlunda än kåda och tuggummi. De är gjorda för att återvinnas och kommer inte att slängas i naturen. Sist men inte minst bevarar de din integritet. Produkten kapslar inte in ditt DNA i all framtid.
Tuggkraften påverkar belöningscentrum – The Power of Chewing är en slogan som används av JAW PEER för att betona att tuggande har många goda egenskaper. Våra kroppar, munnar eller för all del hjärnor har inte förändrats så mycket de senaste 50 000 åren. Det betyder att vi är gjorda för att leva som jägare och samlare på den Afrikanska savannen. Livet som jägare och samlare var omväxlande och mer fysiskt än vi är vana vid. Våra förfäder levde tillsammans i grupper om 20-80 personer och flyttade mellan olika boplatser. De delade på uppgifterna och behövde sannolikt inte arbeta inte mer än 3-4 timmar om dagen.
The Power of Chewing hjälpte oss att överleva
Istället för att titta på TV eller surfa på nätet gick mycket tid åt till dans och umgänge i gruppen. De hade primitiva knivar och pilar, men munnen var deras viktigaste redskap. Tuggkraften var en stor fördel. Rötter, kött och nötter tuggades för att ge näring. Växtfibrer, senor och djurhudar tuggades för att tillverka redskap och kläder. Därför är tuggmuskeln den starkaste muskeln och emalj det hårdaste materialet i kroppen. När tuggmuskeln arbetar så går det på vårt belöningscentrum.
Tuggkraften påverkar belöningscentrum i hjärnan
Människans bitstyrka och tuggkraft står sig väl i förhållande till våra närmaste genetiska släktingar aporna, enligt en artikel i National Geographic. Men “The Power of Chewing” syftar inte bara på kraften i bettet. Hemligheten är att tuggkraften påverkar belöningscentrum – the Power of Chewing är en glädjekälla. Som en positiv spinoff-effekt ökar blodflödet i centrala delar av hjärnan när man tuggar. De av våra förfäder som gillade att tugga belönades via evolutionens selektiva urval och därför utsöndrar hjärnan en behaglig mix av hormoner när vi tuggar. “The Power of Chewing” innebär att när vi tuggar blir vi piggare och samtidigt mer avspända. För att stimulera vår biologiska natur bör vi använda munnen mer genom att tugga. JAW PEER är gjord för att hjälpa till med detta.
Vetenskapen försöker förstå hur man kan bli mätt utan att äta. Det är inte en full magsäck som gör oss mätta utan ett hormon som heter Leptin. Leptin skickar signaler till hjärnan att vi är mätta. Tidigare trodde man att leptin bara bildades i fettvävnad, men ny forskning visar att det också produceras i salivkörtlarna och munslemhinnorna. Ju mer kraft man tuggar med, desto mer saliv bildas. CHEW PEERstimulerar salivflödet kraftigt och ökar den totala leptinsekretionen upp till tre gånger (P <0,001). källa DOI: 10.1210/jcem.86.11.7998
Leptin skapar mättnadskänslor
Magsäckens väggar innehåller receptorer som tar upp leptinet som följer med saliven ner i magen. Det borde göra det möjligt att känna mättnadskänslor bara genom att tugga och svälja saliv. Att tuggande kan skapa mättnadskänslor har biologiska förklaringar. Våra förfäder som var samlare och jägare levde ofta nära svältgränsen. När det var ont om föda på savannen fick de leva på näring som fanns i till exempel rötter och benmärg. Då var det bra att kunna bli mätt utan att äta. Det tar tid att få i sig näring genom att tugga sönder ben. Men det kan vi faktiskt ha glädje av även idag om vi har problem med vikten eller munhälsan.
En av testanvändarna har använt JAWPEER till att minska sitt småätande och bli mätt utan att äta. När godissuget har slagit till så åker en CHEWPEER in i munnen och efter några minuters tuggande har längtan efter godis och sötsaker försvunnit. Produkten är bättre både för tänder och BMI än smågodis. Om JAWPEER har denna effekt för flera användare så kan de alltså tugga för att hålla vikten nere. Enligt tidigare tuggstudier kan vi samtidigt bli piggare, tänka snabbare och få bättre arbetsminne. Andra studier menar att tuggande gör det lättare att koncentrera sig och hantera stress. Det finns dessutom ytterligare studier som menar att tugga ger bättre humör, impulskontroll, munhygien och andedräkt.
Jägare-samlare jobbade hårdare med tänderna och tuggade mer än vad vi gör idag. Darwinismen utformade oss för att överleva på savannen som andra djur. Käkarna är gjorda för att tugga. Därför är tändernas emalj är det hårdaste materialet i kroppen. Tuggmuskeln masseter är dessutom den starkaste muskeln i kroppen. Våra kroppar är alltså inte anpassade för det liv vi lever. De är inte ens gjorda för bondesamhället. Munnen har under nästan hela mänsklighetens historia varit vårt viktigaste verktyg och redskap. Äldsta tuggummit i världen är en 10 000 år gammal klump av björkkåda med tydliga tandavtryck som har hittats i södra Sverige.
Effekten av att jägare-samlare jobbade hårdare med tänderna
Skelett från förhistoriska människor visar att de ofta har jämna tänder. Deras tandytor är slitna och plana och framtänderna i över- och underkäken ligger ofta kant mot kant. Det beror på att jägare-samlare jobbade hårdare med tänderna. De tuggade flitigt så att tänderna utsattes för hård nötning. Våra förfäder har bitit i rötter och ben för att få i oss näring. De har tuggat på växtfibrer och djurhudar för att tillverka kläder, väskor och fiskenät. Munnen är anpassad för hård tuggning, därför flyttar tänderna sig i käken för att ge oss bra tuggytor. Visdomständerna är reservtänder: om vi tappar en bakre molartand så kryper visdomstanden fram och fyller hålet. Vi har ärvt denna funktion, men tuggandet har minskat mycket i modern tid.
Mindre tuggande ger mer problem
En teori är att minskat tuggande leder till olika tandproblem i moderna samhällen som skulle kunna bli bättre om vi använde våra tänder mer. Det skulle innebära att tändernas får möjlighet att förflyttar sig naturligt, vilket gör att vi får jämna tandrader. Nu när vi inte använder munnen lika mycket är de delar i hjärnan som styr den understimulerade. Det blir obalans när vissa delar av hjärnan är uttråkade medan andra arbetar för mycket. Ögonen blir överstimulerade, vi blir trötta och får huvudvärk. Mellan 5-15 % av den vuxna befolkningen har samtidigt ansiktssmärtor, problem med käken eller gnisslar tänder om nätterna. Det kan bero på understimulering av käkarna. JAWPEER är ett nytt tuggredskap för att stimulera munnen och käkarna som bygger på 10 000 år gamla idéer. Jägare-samlare tuggade mer och nu kan du göra detsamma.
Råttor kan hantera stress genom att tugga. Det är jobbigt att vara stressad. Stress försämrar de nervsignaler som styr förmågan att tänka, minnas och lära sig. Våra hjärnor kan skadas av upprepade stressituationer och skadorna kan i värsta fall bli permanenta. Av etiska skäl har stress därför studerats i laboratorium via råttförsök.
I en vetenskaplig undersökning lät man två grupper av råttor utsättas för väldigt stressade situationer. Ena gruppen fick tugga på en träbit för att hantera stressen medan andra gruppen inte hade något att gnaga på. Därefter tog man blodprov på råttorna vid olika tidpunkter och mätte hur stressen hade påverkat hjärncellernas förmåga att överföra signaler. Inom 24 timmar var nervsignalerna återställda för de råttor som tuggade under stressen, medan signalöverföringen förblev låg i gruppen som inte tuggade.
Samband mellan stress och övervikt
Studien på råttorna visade att tuggandet hade en positiv inverkan på råtthjärnans förmåga att hantera stress. Att tuggande förbättrar återhämtning efter stress hos råttor kan tyda på att tugga är en bra strategi för att hantera allvarlig stress även hos människor. Vi bör dock inte gnaga på träbitar för det kan leda till att det fastnar flisor i tandköttet. Att äta en massa mat när man stressar är inte heller bra. Det finns nämligen ett samband mellan stress och övervikt. Eftersom råttor kan hantera stress genom att tugga är det kanske inte så konstigt om människor fungerar likadant. Många stressade personer får också lust att stoppa mat och godis i munnen, vilket kan ge övervikt och andra hälsoproblem.
Nu finns det äntligen något att bita i som inte ökar midjemåttet. JAW PEER är en produkt som är framtagen för att hjälpa människor som ställer höga krav på sig själva. Personer som känner att de ligger på gränsen till att bli utbrända kan tugga på en CHEW PEER för att hantera stress. Därmed kan man undvika att riskera skador på hjärnan som tuff stress kan leda till. Men om varningsklockorna ringer för utbrändhet så bör man inte bara skaffa sig CHEW PEER utan också skaffa sig hälsosammare vanor.
