Hur ökar man blodflödet till hjärnan? Anders Hansen och andra hjärnexperter berättar varför träning påverkar hjärnan positivt. Det beror på att träning ökar ämnesomsättningen. När musklerna arbetar behöver de mer blod och blodflödet syresätter även hjärnan. Käkmusklerna försörjs med blod från halspulsådern. När vi tuggar CHUMI ökar blodflödet i denna artär. Halspulsådern förgrenar sig strax under örat. Ena grenen – inre halspulsådern – leder upp till hjärnan. Därför ökar blodet i hjärnan när vi tuggar. Och det ökar ganska mycket.
MENDI visar att tuggandet har stor effekt
Svenska appen MENDI som mäter blodflödet i hjärnans frontallober visar att tuggande har stor effekt på hjärnan. Diagrammen ovanför visar statistik från MENDI. Rutan längst till vänster visar hur en försökspersonen tuggade en minut och slutade sen. Då planade kurvan ut och ökningen från startläget var bara 8%. I andra och tredje diagrammet började försökspersonen utan att tugga och stoppade in CHEW PEER efter två respektive tre minuter. Det gav kraftigt ökat blodflöde i främre hjärnan, prefrontala cortex. Det viktigaste måttet kallas Total Energy. Vid tuggning ökar det kraftigt vilket kan bero på att pannbandet även känner av blodflödet i huden utanför pannbenet. JAWPEER stimulerar nämligen inte bara hjärnan utan hela ansiktets vävnader. Vi blir inte smartare av det, men huden blir fräschare.
Hur syresätter man hjärnan om man inte kan träna?
Hur ökar man blodflödet i hjärnan om man inte kan träna? Du kanske är småkrasslig, skadad eller bara inte har tid att träna fast du skulle vilja. Då kan du tugga istället. Genom att tugga samtidigt som vi arbetar kan de goda effekterna kicka in direkt. Tuggningen gör så att hormonerna noradrenalin och acetylkolin utsöndras och det leder till att vi kan koncentrera oss lättare. Blodflödet bidrar bland annat till ökad uppmärksamhet samt förbättrad inlärningsförmåga. Vanligt tuggummi har inte samma motstånd och ger inte alls lika goda effekter.
Jag ansvarar för min mentala utveckling, därför har jag en verktygslåda för hjärnhälsa. Förutom mobilen med appen Lumosity och Excelark använder jag Garmin Forerunner, Oximeter, Litteratur och naturligtvis JAWPEER. Mendi’s neurofeedback är ett nytt intressant redskap. Hoppas deras verktyg gör det lättare att nå mina personliga mål. Har inte så hög målsättning. Strävar efter att ha bra allmän fysik, god nattsömn och välfungerande hjärna. Mendi menar att neurofeedback kan förbättra hjärnans kapacitet. Därför kommer jag utforska och undersöka det med Personal Science.
Andning, hjärtslag och hjärnstammen
Personal Science går ut på att analysera sin hälsa genom att göra sig själv till forskningsobjekt. Ny teknologi och vetenskap som James Nestor’s bästsäljande bok ‘Breath’ gör det möjligt att lära känna nya sidor av sig själv. Andning och god sömn är viktigt för hjärnhälsan. Det finns många system i kroppen som reglerar ämnesomsättningen. Dit hör andning, hjärtslag, blodtryck och hormonflöden. Det ytliga medvetandet känner inte av dessa system. Områden djupt i hjärnstammen reglerar dem.
Hjärnans yttersta lager är utvändigt
Kärnan i nervsystemet består av hjärnstammen, lillhjärnan och de basala ganglierna. De sköter de grundläggande funktioner som alla ryggradsdjur har gemensamt. Neocortex som ligger runt kärnan rymmer våra mer artspecifika hjärndelar som t.ex. förmågan att kommunicera verbalt. De senaste 50 åren har kommunikationen närmast exploderat. Med hjälp av informationsteknologi har vi byggt ett nytt lager för övervakning utanför hjärnbarken och huvudet – Informationssamhället.
Kunskap är god snarare än ond
Informationssamhället är ett dubbelriktat flöde. Det hanterar både extern och intern information. Med intern information menas information om oss, som kroppstemperatur och blodstatus som berättar om våra fysiska tillstånd. Övervakningskameror ser till att du följer lagar och regler. Kunskapen i informationssamhället är i regel av godo, men den kan också missbrukas. En diktatur kan övervaka medborgarna för att skrämma dem till lydnad och förtrycka dem. Bättre att vi använder den nya informationen för att öka vår självkännedom och därmed vår valfrihet. Redskapen för att förbättra hjärnhälsan kan vara riktigt kraftfulla om de används systematiskt och förnuftigt.
Bemäktigad av en verktygslåda för hjärnhälsa
I huvudsak innebär globaliseringen en rörelse mot ökad frihet och individualism. Den ökar våra valmöjligheter och ger oss därmed också större personligt ansvar. Genom att lära känna dig själv och hur din hjärna fungerar så maximerar du din förmåga att skaffa kunskap. Du blir därmed mer oberoende. Det är målet med personlig vetenskap. Möjligheten att undersöka dig själv systematiskt ger dig makt. Du inser hur du kan förändra dig, optimera dig och bli en bättre version av dig själv. Ingen annan än du kan bestämma hur du ska vara, det avgör du själv. Vilka parametrar intresserar dig mest? Vilka mål vill du uppnå? Här är skärmdumpar av de senaste personliga målen som jag uppnådde.
Om du är intresserad av att förbättra din hjärnhälsa så rekommenderar jag elastiska tuggummin. Jag har använt dem mycket de senaste två åren. För att övervaka förändringarna använder jag appen Lumosity. Lumosity är en ovärderlig resurs för hjärnträning. Resultaten efter att ha använt CHEW PEER är intressanta. Nyligen passerade jag 800 poäng i Lumosity. Minns min glädje när jag fick 600 poäng. Det var inte så längesen. Nu ligger mina resultat i 99.8 percentilen och jag har inga planer på att sluta utvecklas.
Huberman lär ut hjärnforskning
Professor Andrew Huberman lär ut hjärnforskning på YouTube. Jag rekommenderar verkligen Huberman Lab. Huberman berättar att hjärnträning blir mycket lättare om man uppnår neuroplasticitet. Neuroplasticitet är förmågan för hjärnan att omprogrammera sig, anpassa sig till förändringar och förbättras. Den bästa förklaringen jag kan komma fram till utifrån min personliga vetenskap är att CHEW PEER ökar neuroplasticiteten. Därför tycker jag att JAWPEER bör finnas med i alla verktygslådor för hjärnhälsa.
CHEW PEER som verktyg för hjärnhälsa
Hur kan CHEW PEER öka neuroplasticiteten? Här är min teori. För flera hundra miljoner år sedan var käkarna ett pumpande organ, nästan som ett andra hjärta. Det pumpar fortfarande när vi tuggar mat. Matsmältningen kräver mycket energi och därmed går mycket blod till magen. Om hjärnan inte får tillräckligt med blod så blir vi medvetslösa. När vi tuggar så pumpar käken upp extra blod till hjärnan för att motverka detta. Tuggar vi utan att äta så ökar effekten ännu mer eftersom magen är tom och inte konkurrerar om blodflödet. Dessutom är munnen kopplad till hjärnstammen, lillhjärnan och basala ganglierna via fem kranialnerver. När vi tuggar går blodet till de delar av hjärnan som är aktiva för tillfället, vilket bl.a. råkar vara de delar som triggar vår neuroplasticitet.
JAWPEER passar aktiv livsstil. För 36-åriga Tanja Andelman är JAWPEER en perfekt produkt. Tanjas liv kretsar kring hälsa, träning, kost, yoga och sociala medier. Hennes stora passion är att cykla mountainbike. Det ställer enorma krav på både kroppen och hjärnan. Därför använder hon JAWPEER för att vara vaken och fokuserad när hon cyklar.
Tanja förändrade sitt liv
Tanja kan verka lika stark och självständig som Pippi Långstrump, men det har hon inte alltid varit. Som tonåring hade hon dåligt självförtroende. Det ledde till att hon började röka, missbrukade mat och vägde till slut över 80 kilo. Hon kände sig annorlunda och blev deprimerad. Till sist kom hon till en punkt där hon bestämde sig för att förändra sitt liv. Tanja kontaktade en dietist, lade om kosten och började träna. Med nya hälsosamma vanor rasade kilona och självförtroendet kom tillbaka. Men hon insåg också att det fanns en anledning till att hon hade missbrukat mat.
Mountainbike + JAWPEER = kontroll
Tanja har diagnosen ADHD och är närmast beroende av kickar. Därför måste hon hela tiden aktivera sig själv. Personer med hennes läggning blir lätt uttråkade och många använder droger. Tanja varken röker eller dricker, men hon cyklar mountainbike istället för droger. JAWPEER passar hennes aktiva livsstil, för med cykeln mellan benen och silikontuggummi i munnen upplever Tanja kontroll över tillvaron. Samtidigt får hon den adrenalinkick som hon behöver för att känna att hon lever. Hon använder också JAWPEER vid andra tillfällen när hon behöver koncentrera sig. Tanja gillar att de är miljövänliga och naturliga, att de därför inte har någon konstig eller söt smak. Perfekt att tugga på istället för att småäta.
Extrem individualist med tuggbehov
På Instagram framstår Tanja nästan som en superhjälte. Hon klär sig alltid snyggt och gillar att leka med bilden av sig själv. Hon känner sig inte jämt lika cool som på bilderna, men hon strävar efter att vara vacker, stark och harmonisk. Visst gillar hon att få beröm, men samtidigt är hon en extrem individualist. Om Tanja får ge ett personligt råd så är det att ta reda på vad som gör dig själv lycklig och vara så fokuserad som möjligt. Hitta dina egna mål så blir det lättare att skapa balans livet.
JAWPEER för att hålla balansen
Precis som andra kämpar Tanja med att hålla balansen på livets väg. Det betyder att ibland går det upp och ibland ner. Hennes sprudlande energi och livsglädje kommer inifrån. När hon cyklar känner hon sig som ett barn igen. Antagligen är det en kombinationen av rörelse, närvaro, fart, kamp och risker ger lyckokänslor. JAWPEER passar hennes aktiva livsstil eftersom tuggandet ger kontroll och naturen runtomkring ger sinnesro. En dikt sammanfattar vad som motiverar och balanserar Tanjas tillvaro:
Peace in mind Silence around Strength inside Meaning in life
Be in the moment Having fun Careless and free reconnect with the kid in me
Good looking Great feeling To have fun Be a badass
Hur kan käkarna skydda dig från utbrändhet? Evolutionen ger oss viktiga ledtrådar till hur vi kan skydda hjärnan från stress. Käkarna utvecklades för 400 miljoner år sen. Då levde allt liv på jorden i havet. I början var käkarna pumpande organ, nära besläktade med hjärtat. Under evolutionens gång hamnade hjärtat i bröstkorgen och käkarna i huvudet. Medan hjärtat pumpar automatiskt så utvecklades käkarna till ett medvetet styrt organ.
Käkarna är nära släkt med hjärtat
Vårt art Homo Sapiens är bara en miljon år gammal. Som embryon går vi dock igenom evolutionen i ultrarapid. I den tidiga fosterutvecklingen är hjärtat och käken två likadana veck intill varandra. Vid vecka fem börjar de skilja sig åt. Båda delarna är livsviktiga för oss. Käkarna ser till så att vi får i oss näring och hjärtat pumpar runt näringen i kroppen. Käkarna specialiserades för jakt, försvar och för att tugga sönder mat. Därför är tänderna kroppens hårdaste delar och tuggmuskeln masseter är den starkaste muskeln.
Limbiska systemet i obalans vid utbrändhet
Våra käkar är gjorda för att hantera svåra känslomässiga problem som orsakar irritation, aggression eller frustration. Käkarna är den rörligaste delen av ansiktet som används för att kommunicera känslor. Därför är tuggorganet knutet till det limbiska systemet i hjärnan som reglerar känslor. Andra djur tuggar mer och hårdare. Ryggradsdjur jagar, äter, idisslar och försvarar sig med käkarna. Moderna människor använder inte längre käkarna till jakt och försvar, men de biologiska kopplingarna finns kvar.
Käkarna är kopplade till känslor
Limbiska systemet styr vår förmåga att anpassa oss socialt och umgås med andra människor. En obalans i det limbiska systemet ligger ofta bakom psykiska problem och utbrändhet. Därför har käkarna fortfarade starka känslomässiga band. Vi reagerar på psykologiskt överväldigande känslor med käkarna. Många språkliga uttryck vittnar om hur våra käkar är kopplade till olika känslor. Vi säger att vi tappar hakan av förvåning, biter ihop och gnisslar tänder när vi blir arga och skrattar käken ur led när vi har riktigt roligt.
Tugga för att skydda dig från utbrändhet
Käkarnas koppling till limbiska systemet kan skydda dig från utbrändhet genom att du tuggar. Flera studier har visat att psykisk stress och disharmoni är relaterade till käkproblem och bruxism. Ur ett psykosomatisk perspektiv överförs olösta psykiska problem till tuggorganet och bearbetas fysiskt med käkarna. Att använda tuggning som en kanal för stress är en effektiv och riskfri lösning på problemet med stresshantering. Många studier de senaste åren har visat att tuggande med kraftigt tuggmotstånd kan hjälpa till att dämpa stressen och därmed skydda din hjärna från skadlig stress och utbrändhet.
Utforska dina okända sinnen med JAWPEER. Filosofen Aristoteles skrev att vi har fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Men vi har många fler. Författaren Guy Murchie räknar upp 32 sinnen i sin bok The Seven Mysteries of Life (1978). Ett exempel är balanssinnet som registrerar jordens gravitation. Hjärnan bearbetar informationen och ser till så att kroppen befinner sig i balans. Ett annat av våra okända sinnen kallas proprioception. Det ger oss en känsla för fysiska kroppar.
Munnen är understimulerad
Munnen är särskilt känslig för sinnesintryck av form och konsistens. JAWPEER är som gjort för att stimulera munnens sinnen genom att de har större tuggmotstånd än vanliga tuggummin. Munnen är något av kroppens laboratorium. I vårt moderna samhälle använder vi tyvärr inte munnen så mycket. Internet, film, TV, radio och tidningar utnyttjar bara synen och hörseln. Munnen är därför understimulerad.
Hjärnans självspelande piano
När vi använder JAWPEER startar hjärnan ett automatiskt program som liknar ett självspelande piano där tänderna fungerar som tangenter. När vi kör programmet och tuggar runt så aktiveras olika delar av hjärnan och ljuv musik uppstår. Tuggningen gör oss mer koncentrerade och samtidigt mindre stressade. Dessutom blir vi på bättre humör.
Tuggning hjälper oss att tänka och minnas
Om vi inte tuggar får vi problem. Det finns ett tydligt samband mellan tuggförmåga och hjärnaktivitet: bland de som har dålig tuggförmåga är risken för demens och Alzheimer mycket större. Tuggning ökar blodflödet i centrala delar av hjärnan som hjälper oss att tänka och minnas. Mer än var tionde person har problem med att tugga. Då kan det vara extra viktigt att använda JAWPEER. Men ta det försiktigt. Munnen har även ett väl utvecklat sinne för smärta. Käksmärtor är inte roligt. Prata med din tandläkare eller bettfysiolog och be att få ett träningsprogram för att bli av med smärtan.
Metasinnen som registrerar njutning och smärta
Sinnen som bygger på intryck från andra sinnen kallar vi metasinnen. Ett sådant är smärtsinnet. Ett annat metasinne är känslan för skönhet eller välbehag. När det gäller njutning är munnen ofta inblandad därför att den är så rik på nervceller. Munnen är nämligen också kopplad till våra sinnen för sexualitet och kommunikation som ger många människor stor njutning.
Utforska dina okända sinnen med JAWPEER
Att tugga kan stimulera åtminstone tio sinnen. Förutom smak och lukt känner munnen även temperatur, smärta, välbehag, proprioception, lätt beröring, hård beröring, äckelkänslor (ett eget sinne!), närings-, vätske- och saltbalans.
Alla dessa sinnen förenas i det som kallas munkänsla. JAWPEER är därför en upplevelse utöver det vanliga. CHEW PEER Collection innehåller produkter som är olika stora och hårda för att du ska kunna utforska din munkänsla och hitta den personliga favorit som ger dig mest njutning.
Visste du att du kan hantera känslor genom att tugga? Frustration, ångest, vrede, hybris, avund och nervositet leder ofta till spänningar munnen och käkarna. Tuggning är ett led i matsmältningen som vi kan kontrollera medvetet. Det betyder att vi kan använda tänderna för att hantera känslor. Att bita hjälper till att balansera hjärnans grundläggande funktioner och hålla känslorna i schack.
Har du funderat över varför krispig mat är så populär, varför ordet ”krispig” ofta dyker upp i marknadsföring av chips, kex och flingor? Att bita och tugga tilltalar delar av hjärnan som är mycket gamla. För rovdjuren är tänderna kroppens inbyggda vapen. Kombinationen av tänder, käkar och kranialnerver hänger ihop delar av hjärnan som är över 500 miljoner år gamla och som alla ryggradsdjur har gemensamt.
Tuggning ger utlopp för naturlig aggression
Liksom alla djur har människan en naturlig aggression. Psykologer brukar förklara barns lust att bita och tugga i saker genom att hänvisa till aggressivitet. Bitreflexen är livsviktig för spädbarn i samband med amning. Genom att bita i bröstvårtan stimulerar bebisen mjölkproduktionen. När barnet inte längre får mat från bröstet börjar det bita i andra saker för att stimulera munnen. Njutning är ofta föknippat med munnen, men också dess motsatser: smärta och ilska.
I många psykologiska analyser av orala behov associeras käken med vrede och aggression. När dessa känslor inte får utlopp på annat sätt kan de yttra sig som spänningar i ansiktet och sammanbiten käke. Oförlöst aggression har även använts som förklaring till bruxism – att många människor gnisslar tänder om nätterna.
Hantera dina känslor genom att tugga JAWPEER
Eftersom vi kan kontrollera tuggningen medvetet så kan vi också göra något åt vårt behov av att bita. Det behöver inte alls handla om ilska och aggression. Många får lust att bitas när de ser föremål, djur eller personer som de känner stark dragning till. Fenomenet kallas ”cute aggression”. Alldeles oavsett är det frågan om att hantera känslor genom att tugga. Starka känslor utlöser hormonstormar i hjärnan. JAWPEER har ett tuggmotstånd som gör att man kan ta i ordentligt med tänderna, tugga så det brinner i käkmusklerna och och njuta av känslan.
Precis som rovdjur visar tänderna och biter ihop käftarna när de blir arga eller rädda så kanaliserar människor sina känslor via ansiktsmusklerna. Forskning visar att tuggning lugnar ner HPA-axeln som producerar stresshormon. Ur ett evolutionärt perspektiv är tuggande och bitande ett sätt att reglera nivåerna av adrenalin och kortisol som kan skada hjärnan om de flödar över.
Många människor tuggar maten alldeles för litet
Tuggandet utsöndrar saliv som frigör smakämnen från maten. Det tillfredsställer smaksinnet och hjälper till att reglera matsmältningen. Men många njuter inte av matens smak eller konsistens utan drivs av en önskan att snabbt svälja tuggorna. En anledning kan vara spänningar eller aggressioner i relationen till mat som uttrycker sig i hetsätning. Matpsykologen Marc David menar att också TMJ (käkproblem) ofta beror på undertryckt ilska och aggression.
På en annan nivå kan driften att svälja hela tuggor ses som ett uttryck för vårt förhållningssätt till världen. Vi vill stilla våra begär men är inte beredda att göra de nödvändiga uppoffringar som krävs. Behovet av omedelbar tillfredsställelse leder till hetsätning och dålig tuggning. Ironiskt blir vi hungrigare om vi inte tuggar tillräckligt. Saliven som utsöndras när vi tuggar innehåller hormonet Leptin som tas upp av magsäcken och ger mättnadskänslor.
Tuggning handlar också om att hantera känslor
En specialist på ätstörningar berättar att många patienter får utlopp för sin undertryckta aggression genom att hetsäta krispig mat eller godis. Det verkar som att de tar ut sin vrede över chipsen, ostbågarna eller frukostflingorna. De kastar i sig maten och därefter infinner sig en känsla av lugn. Det är inget bra sätt att hantera problemet på eftersom det kan rubba ämnesomsättningen och leda till övervikt. När hetsätarna förstår orsakerna till beteendet är första steget att hitta ett annat och mindre destruktivt sätt att uttrycka ilskan och frustrationen på.
Bitbegär är inte ovanligt. Det kan handla om att hantera olustiga känslor som vi vill undvika. Frustration, ångest, ilska, hat, hybris eller nervositet leder ofta till anspänningar i käkarna. Om man känner ett starkt behov av att bita i någonting hårt och tugga det ordentligt är det skönt att ha JAWPEER i närheten.
Tänk klara tankar med JAW PEER. Hjärnan stimuleras om vi har saker i munnen. Studier har visat att hjärnbarkens prefrontala cortex stimuleras när vi tuggar. Detta område styr vårt rationella tänkande. Därför aktiverar vi delar av huvudet som får oss att tänka klart, snabbt och logiskt genom att tugga. Vi stoppar därför mat, godis, snus, cigaretter, naglar eller annat i munnen när vi behöver tänka. Egentligen är det inte så konstigt att hjärnan är så nära knuten till munnen. Munnen tillför energi som försörjer systemet. Munnen och käken har fler kopplingar till hjärnan än synnerven.
Munkänslan är viktig
Hjärnan vill veta vad vi stoppar i oss, därför prioriterar den munkänslan. Vi är gjorda för att leva som jägare och samlare. De hade ständig energibrist. Tyvärr äter vi därför litet för ofta. Ibland blir det för mycket av det goda. Droger, snacks eller godis stimulerar hjärnan på kort sikt, men skadar oss på lång sikt. Gillar du att stoppa saker i munnen kan du göra det utan att få i dig skadliga ämnen eller gå upp i vikt. Hjärnan går att lura. Du kan tänka klara tankar med JAW PEER och samtidigt dämpa behovet av munstimulans.
Klarare tankar med JAW PEER
Vi tänker klara tankar när vi stimulerar munkänslan. Därför stoppar vi gärna saker i munnen. JAW PEER är gjord enbart för att stimulera munkänslan. Därför får vi bara i oss saliv som rengör tänderna. Saliven innehåller också ett enzym som kan dämpa hungern. Det är inte magen som känner sötsuget utan hjärnan. En testanvändare gick till affären för att köpa godis och tuggade JAW PEER på vägen. När hen kom fram var hen inte sugen längre. Hjärnan var nöjd ändå.
JAW PEER tillfredsställer hjärnans behov av munstimulans. För det första står JAW PEER emot 40 gånger hårdare tryck än tuggummi mätt med Durometer. Det betyder att tuggmusklerna får arbeta hårdare. Då kommer mer blod upp i hjärnan och vi tänker bättre. För det andra är JAW PEER miljövänlig. Den kan användas varje dag i en månad, till skillnad från tuggummi som är en engångsprodukt. Med andra ord är JAW PEER en intelligent tuggprodukt. Eftersom den ger större tuggmotstånd får du mer blod i hjärnan. Det kan göra så att du tänker bättre, relaxar och får en skön kontrollkänsla. JAW PEER tillverkas i Sverige. Och om du inte är nöjd och tänker klara tankar med JAW PEER så får du pengarna tillbaka.
Hälsosamma vanor ger lycka. Att må bra är kanske det viktigaste av allt. Vägen till lycka och inre harmoni är att skaffa sig goda vanor. Goda vanor är saker som man kan göra varje dag, helst utan att de tar tid från allt annat. Det finns många metoder som går ut på att öka välmåendet genom att skapa dagliga rutiner som tillgodoser våra olika behov. Vetenskapen berättar att om vi vill må bra så ska vi ta för vana att äta nyttig mat, motionera och träna både kroppen och hjärnan. Men vi ska också variera oss litet så att hjärnan får omväxling.
Många tränar kroppen varje dag, men det är inte så många som tränar ansiktet. Vi tränar det naturligt varje gång vi äter och tuggar, men många tuggar inte tillräckligt mycket. Det har blivit vanligt bland unga människor att hoppa över måltider och bara dricka näringsdryck istället. Dietisten Emma Lindblom vill inte rekommendera enbart flytande föda:
– Jag tycker ju att det är att föredra att äta mat, speciellt när man fortfarande växer också. Att äta vanlig mat, tugga och fylla upp magsäcken har ju sina funktioner också, säger hon.
Tuggning ger lycka åt människor
Genom att tugga motionerar vi ansiktsmusklerna och aktiverar viktiga nerver som stimulerar hjärnan. Du kan tugga medan du arbetar. Tuggträning är därför en enkel vana att ta till sig som kan öka välmåendet. JAW PEER har utvecklats för att vi ska kunna träna ansiktet utan att lägga ner en massa tid. Vi kan träna ansiktet genom att tugga och göra annat samtidigt. Flera undersökningar jämför människor som tuggar tuggummi med människor som inte tuggar. Statistiskt sett är de som tuggar mindre deprimerade, dricker mindre alkohol och röker mindre än icke-tuggare. (från <https://onlinelibrary-wiley-com/doi/abs/10.1002/smi.1272> )
JAWPEER kan ge hälsosamma vanor
Förutom att stimulera hjärnan och musklerna gör tuggandet munnen upptagen. Därför är det svårt att röka, dricka alkohol eller snusa samtidigt. Nu pratar vi om ohälsosamma vanor, eller ovanor. Eftersom det är hälsosammare att använda munnen till att tugga än att ta droger så är JAWPEER en hälsoprodukt. Det innebär att JAWPEER kan hjälpa dig att bryta ovanor och skapa hälsosammare vanor. En snusare berättar att varannan prilla tar han JAWPEER och tuggar istället. Det minskar snusandet till hälften och ger bättre andedräkt direkt.
Råttor kan hantera stress genom att tugga. Det är jobbigt att vara stressad. Stress försämrar de nervsignaler som styr förmågan att tänka, minnas och lära sig. Våra hjärnor kan skadas av upprepade stressituationer och skadorna kan i värsta fall bli permanenta. Av etiska skäl har stress därför studerats i laboratorium via råttförsök.
I en vetenskaplig undersökning lät man två grupper av råttor utsättas för väldigt stressade situationer. Ena gruppen fick tugga på en träbit för att hantera stressen medan andra gruppen inte hade något att gnaga på. Därefter tog man blodprov på råttorna vid olika tidpunkter och mätte hur stressen hade påverkat hjärncellernas förmåga att överföra signaler. Inom 24 timmar var nervsignalerna återställda för de råttor som tuggade under stressen, medan signalöverföringen förblev låg i gruppen som inte tuggade.
Samband mellan stress och övervikt
Studien på råttorna visade att tuggandet hade en positiv inverkan på råtthjärnans förmåga att hantera stress. Att tuggande förbättrar återhämtning efter stress hos råttor kan tyda på att tugga är en bra strategi för att hantera allvarlig stress även hos människor. Vi bör dock inte gnaga på träbitar för det kan leda till att det fastnar flisor i tandköttet. Att äta en massa mat när man stressar är inte heller bra. Det finns nämligen ett samband mellan stress och övervikt. Eftersom råttor kan hantera stress genom att tugga är det kanske inte så konstigt om människor fungerar likadant. Många stressade personer får också lust att stoppa mat och godis i munnen, vilket kan ge övervikt och andra hälsoproblem.
Nu finns det äntligen något att bita i som inte ökar midjemåttet. JAW PEER är en produkt som är framtagen för att hjälpa människor som ställer höga krav på sig själva. Personer som känner att de ligger på gränsen till att bli utbrända kan tugga på en CHEW PEER för att hantera stress. Därmed kan man undvika att riskera skador på hjärnan som tuff stress kan leda till. Men om varningsklockorna ringer för utbrändhet så bör man inte bara skaffa sig CHEW PEER utan också skaffa sig hälsosammare vanor.
Tugga och bli mer snabbtänkt i hjärnan! Det var budskapet från en omtalad vetenskaplig undersökning från 2013. Vetenskapsmännen undersökte vad som händer i hjärnan när man tuggar. De märkte att försökspersonerna reagerade snabbare. Därför la de fram hypotesen att tuggande ökar hastigheten i huvudet. Samtidigt som försökspersonerna reagerade snabbare så ökade deras blodflöde i hjärnan. Framförallt i de delar som styr motoriska förmåga. Det skulle betyda att vi reagerar litet snabbare om vi tuggar samtidigt.
Undersökningen från 2013 blev starten på en lång rad vetenskapliga studier av hjärnan och tuggande. Stroop-testet är ett psykologiskt verktyg som används för att mäta hjärnans snabbhet och flexibilitet. Testet innebär att man ska bedöma om ett ord har samma färg som det står i ett annat ord. Till exempel kan det stå RÖD:BLÅ och då ska man trycka nej. Men om det står RÖD:BLÅ ska man trycka ja. En kortare reaktionstid visar på högre prestanda. Att tugga verkar förbättra resultaten även på Stroop-testet enligt en studie. Det betyder att du kan tugga och bli mer snabbtänkt. Exakt varför är svårt att svara på, men det kan bero på att den relevanta delen av hjärnan får mer syre: vänstra dorsolaterala prefrontala cortex (DLPFC) som huvudsakligen påverkar resultatet. Forskningsens preliminära hypotes är alltså denna: Tuggande ökar blodflödet som ökar syresättningen som förkortar reaktionstiden.
JAW PEER gjorde mig mer snabbtänkt
Av en tillfällighet märkte jag hur min egen reaktionstid påverkades när jag tuggade. Jag tränar hjärnans olika funktioner med en app som heter Lumosity (rekommenderas). Appen innehåller olika spel som tränar arbetshastighet, logiskt tänkande, uppmärksamhet, minne, problemlösning, flexibilitet etc. Stroop-testet finns också med. En dag när jag tränade Lumosity så tuggade jag samtidigt på min käktränare. Jag märkte att jag började tugga mer intensivt när jag blev stressad. Plötsligt satte jag nya rekord i samtliga spel som krävde snabba reaktioner. Det fick mig att tänka till: Om jag blir mer snabbtänkt av att tugga så kan andra bli det också. Det gjorde att jag började utveckla nya funktionella tuggprodukter. Nu kan även du pröva om du blir mer snabbtänkt av JAWPEER.
