Peer, författare JAW PEER

Publicerad den 2019-10-162021-08-10 av Peer — Lämna en kommentar

Plastiskt tuggummi skräpar ner

Plastiskt tuggummi skräpar ner. Vi människor tuggar 500 000 ton tuggummi varje år. Mycket blir skräp på gator och torg. Drygt tjugo procent av all nedskräpning i Sverige är tuggummi. Det är dyrt att ta bort och därför förbjudet i t.ex. Singapore. I Rom kostar det 1 Euro (10 sek) att ta bort ett enda tuggummi från gatan. I London kostar det 10 miljoner pund varje år att ta bort tuggumifläckar. Inför OS i London 2012 städade man bort alla tuggummin å innerstadens gator. Det var 100 tuggummin på varje meter väg. Stockholms stad har en person anställd för att ta bort plastiskt tuggummi. Drottninggatan kostar en miljon kronor att städa ren från tuggummi och det tar en dryg månad. Sen dröjer det inte länge förrän det är dags att börja om från början igen.

Plastiskt tuggummi inte bra för kroppen

Basen i plastiskt tuggummi (Gum Base) består av plast- och oljeprodukter. Det tar 20-25 år för naturen att bryta ned Gum Base, därför är det inte särskilt miljövänligt. Plastiskt tuggummi skräpar ner även i kroppen. De innehåller ofta konstgjorda sötningsmedel som sorbitrol, xylitol och aspartam. Sorbitol kan vara laxerande och för de som är allergiska mot aspartam är det livsfarligt. För hundar är plastiskt tuggummi också livsfarligt. Hundar tål nämligen inte xylitol. Många tuggar tuggummi för att få fräschare andedräkt, men de tillsatta smakämnena kan på sin höjd dölja den dåliga andedräkten. Det är saliven som gör andedräkten bättre. Salivutsöndringen är större om vi tuggar på hårdare material därför att då stimuleras spottkörtlarna mer. Därför får du bättre andedräkt av elastiska tuggummin.

Elastiskt tuggummi skräpar inte ner

JAWPEER säljer elastiskt tuggummi. Till skillnad från plastiskt tuggummi så klibbar de inte. De fastnar inte i asfalten och skräpar inte ner. JAWPEER ger prenumeranterna rabatt om de skickar tillbaka sina gamla använda produkter. De används för att tillverka nya yogamattor mm. Därför skräpar inte elastiskt tuggummi ner. Elastiskt tuggumi behåller samma form och tuggmotstånd. Därför kan det användas flera gånger. Ett enda elastiskt tuggummi har större tuggmotstånd än en hel ask (20-24) plastiska tuggummin. Vi tycker att våra produkter är minst 20 gånger bättre för miljön än plastiskt tuggummi.

utforska JAWPEER

Publicerad den 2019-10-162022-02-17 av Peer — Lämna en kommentar

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd

Tuggummi ger inget tuggmotstånd enligt Shore "A" skalan. Ett bildäck ger motståndet 50 och JAWPEER har ett Shoretal på 30.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd än CHEW PEER. Vanligtvis mäts hårdheten hos elastiska material i enheten Shore. I det här fallet ger plastiskt tuggummi inget utslag till skillnad från CHEW PEER. Därför ger det sannolikt mindre effekt på hjärnan än JAW PEER. Snart görs en undersökning av Karolinska Trial Alliance för att ta reda på om det stämmer. Försökspersonerna ska få tugga CHEW PEER och plastiskt tuggummi samtidigt som blodflödet mäts i hjärnan. Eftersom CHEW PEER är hårdare krävs större tuggkraft. Det borde även ge ökat blodflöde i hjärnan. Många studier som bevisar att det är bra att tugga. Dessutom upplever många att det är behagligare känsla att tugga CHEW PEER än plastiskt tuggummi.

Plastiskt tuggummi har sämre tuggmotstånd för att det är mjukt

Vanligt plastiskt tuggummi är väldigt mjukt jämfört med CHEW PEER och har nästan inget tuggmotstånd. Det betyder att man tuggar igenom gummit helt. Därför har man ofta använt hårdare tuggummin än vanligt för att påvisa goda resultat vid vetenskapliga tester. Hårdheten hos elastiska material mäts i skalan Shore A. Våra CHEW PEER är gjorda av ett material som är mycket hårdare än normala plastiska tuggummin. Det betyder att de ligger mellan 20-50 på Shoreskalan, att jämföra med plastiskt tuggummi som har 0 (noll) på samma skala. Därför är effekterna av att tugga plastisk tuggummi sannolikt inte lika stora på hjärnan.

Smaken kan distrahera hjärnan

En sak som gör effekten av CHEW PEER svår att jämföra med plastiskt tuggummi är smaken. Till exempel mätte en forskningsstudie hur olika tuggummismaker påverkade reaktionstiden vid ett Stroop-test. De som tuggade minttuggummi hade samma reaktionstid som de som inte tuggade alls. Men reaktionstiden för citronsmak var långsammare. Forskarnas bästa förklaring är att smaker påverkar delar av hjärnan som kan störa koncentrationen i frontalloberna. Citronsmaken verkar överbelasta hjärnan, vilket leder till en tillfällig försämring av kognitiva funktioner. Psykologistudenter på Stockholms Universitet undersöker nu skillnaden mellan CHEW PEER och plastiskt tuggummi i Stroop-test. Resultatet publiceras så fort undersökningen är klar.

utforska JAWPEER

Publicerad den 2019-10-162021-11-15 av Peer — Lämna en kommentar

Hur hjärnan uppfattar kroppen

Hjärnan uppfattar kroppen annorlunda än hur spegelbilden ser ut. Om man tittar på hur hjärnbarken hänger samman med de olika kroppsdelarna så blir det tydligt. Motor cortex (rött) utför rörelser medan Sensory cortex (blå) tar emot sinnesintryck. Det visar sig att en stor del av hjärnbarken är kopplad till ansiktet och munnen. Händer och fötter tar också mycket plats men resten av kroppen verkar inte vara lika viktig.

Experiment under hjärnoperationer

Det här har man kommit fram till genom experiment med patienter som opereras i hjärnan. Operationerna kan vara långa och patienterna måste vara vakna. Därför upplever de att det är trevligt med litet variation under tiden. När forskarna stimulerade hjärnbarken med svag elektrisk ström så upplevde patienterna det i olika kroppsdelar. Efteråt har forskarna kunnat rita en karta som visar var på hjärnans yta olika delar av kroppen känns.

Homonculus är en bild av hur hjärnan uppfattar kroppen

Homonculus visar hur hjärnan uppfattar kroppen

Om man ritar hur hjärnan uppfattar människokroppen så ser den ut ungefär som Homonculus ovan. Med andra ord så blir den förvrängd. Men bilden stämmer inte helt. Till exempel borde figuren ha ännu större käkar och dessutom gapa mer. Munnens insida är nämligen enorm i hjärnan. Det gör att den kan fungera som kroppens laboratorium. Om vi vill undersöka någonting riktigt noga så stoppar vi det i munnen och tuggar på det. Det betyder att stora delar av hjärnan samverkar för att analysera föremålet.

Samverkan av olika sinnen i munnen kallas munkänsla. Med munkänslan kan vi avgöra vad som är ätligt och inte. Sensationer som värme, hetta, kyla och stickningar registreras på kemisk väg. Munkänslan uppstår genom en kombination av olika nerver i munnen och på tungan. Därför upplever vi saker bättre som vi stoppar i munnen. Munkänslan används tyvärr alltför sällan. Om du vill stimulera den så finns det nu en bra produkt: JAW PEER. Eftersom vi har olika tycke och smak så kan den innehålla olika stora och olika hårda CHEW PEER. Tanken är att du ska kunna hitta din egen favorit och sedan prenumerera på den om du vill.

UTFORSKA

Publicerad den 2019-10-162021-09-12 av Peer — 2 kommentarer

Munnens starka koppling till hjärnan

Munnens starka koppling till hjärnan går via nerverna. Kranialnerverna är hjärntrafikens ”motorvägar” som kopplar våra sinnen direkt till hjärnan. Vi har tolv par kranialnerver som syns på hjärnans undersida. Tjockast är Trillingnerven (Trigeminal). Trigeminal är framförallt kopplad till munhålan, till underkäken och överkäken. Det borde betyda att munhålan kan förmedla mer information än synnerven.

Hjärnans tolv kranialnerver. De fem markerade nerverna är kopplade till munhålan, bland annat den största Trigeminal.

De tolv kranialnerverna och deras funktioner:

I: Luktnerven (olfactory) förmedlar dofter från luktceller i näsan.
II: Synnerven (optic) ger oss synintryck via ögats ljuskänsliga tappar och stavar
III: Ögats muskelnerv (oculomotor) styr de fina muskler som reglerar ögats ljusintag och synskärpa.
IV: Ögonhålans nerv (trochlear) gör så att vi kan rulla och ”himla” med ögonen.
V: Trillingnerven (trigeminal) förmedlar känsel i ansiktet, tänderna och munhålan.
VI: Sidtittarnerven (abducens) styr förmågan att titta åt sidorna.
VII: Ansiktsnerven (facial) sköter mimik, läpprörelser och smak mm.
VIII: Balans- och hörselnerven går till örat där den registrerar ljud och sköter balansen.
IX: Tung- och svalgnerven är inblandad i tungans känsel, sväljreflex och salivproduktion.
X: Vagusnerven styr stämbanden och kommunicerar med hjärtat, tungan och bukhjärnan.
XI: Extranerven är den nerv som styr hals- o nackmuskler.
XII. Tungmuskelnerven kontrollerar sju tungmuskler som styr vår talförmåga.

Nervkopplingarna berättar för oss vad som är viktigt för hjärnan. Lägg märke till att fem av de tolv kranialnerverna är sammankopplade med munnen på olika sätt, medan till exemel bara en av nerverna är kopplad till hörseln. Hjärnan prioriterar alltså munnen. Munnens starka koppling till hjärnan innebär att du kan stimulera hjärnan på ett enkelt sätt: genom att tugga CHEW PEER!

Publicerad den 2019-10-162021-06-23 av Peer — Lämna en kommentar

Munnen är rik på information

Zimmermans tabell över hur mycket information olika sinnen kan överföra per sekund.

Munnen är rik på information. Eftersom det moderna mediasamhället bygger så mycket på språk har vi en tendens att glömma bort munkänslan. Istället har synen och hörseln fått en särställning som de två viktigaste sinnnena. Psykologen Zimmerman skriver till exempel om nervsystemet i ljuset av informationsteorin. Zimmerman publicerar en tabell som är intressant eftersom den inte stämmer med hur vår biologi ser ut.

Zimmerman tänker sig att ögonen är våra biologiska ”bredband” som kan sända 10 miljoner bits/sekund. Psykologiskt kan vi dock bara uppfatta 40 bits/sekund från ögonen och 30 bits/sekund från öronen, menar han. Smak och lukt ligger långt efter: de har en beräknad psykologisk överföringshastighet på 1 bit/s var. Men om man räknar antalet nervtrådar så verkar det inte stämma. Av nervtätheten att döma är munnen rik på information. Den kan förmedla mer information än öronen eller ögonen.

Zimmermann, M. (1989). The nervous system in the context of information theory. Human physiology (pp. 166-173). Springer, Berlin, Heidelberg.

Munnen är rik på information. Descartes trodde att hypofysen var den del av hjärnan där jaget bodde.

Munnen viktigare än ögonen

Vår kultur har inbyggda värderingar. Av våra fem sinnen står ögonen högst i rang. Gud symboliseras ofta som ett allseende öga. Ett gammalt judiskt ordspråk säger att ögonen är själens spegel. Filosofen René Descartes som levde på 1600-talet trodde att själen var kopplad till tallkottkörteln i hjärnan. Han illustrerade hur själen hängde ihop med ögonen via nerver. Men evolutionen som har skapat oss prioriterar annorlunda.

Vi kan leva utan både syn och hörsel, men inte utan mun. Munnen är rik på information. Den kombinerar smak, lukt och känsel och är därför vårt mest komplexa sinnesorgan. Om kroppen är själens tempel så är munnen dörren in, bevakad av tänder som är beredda att bita ifrån. Tungan får då symbolisera prästen som står i dörren och hälsar välkommen in. Tungan är så uppkopplad med nerver att den nästan är som en synlig del av hjärnan.

Publicerad den 2019-10-162021-06-05 av Peer — Lämna en kommentar

Tuggandet gör oss glada

Tuggande gör oss glada. Inte bara människan blir glad av att tugga utan även hennes bästa vän hunden.

Tuggandet gör oss glada. JAW PEER påverkar belöningscentrum i hjärnan positivt. Skaparen av produkten heter Peer. Han började att ta fram en produkt för att träna käken: the jaw på engelska. Från början tänkte han att man skulle tugga för att få snyggare käklinje och ansiktsform. Det visade sig att den hade många fler effekter än han trodde. Intressanta saker hände när Peer började tugga.

När han stoppade in en prototyp till CHEW PEER och började tugga så blev munnen liksom glad. Det kändes som att den fick någonting att leka med, som en hundvalp som får tag i en rolig pinne. Tuggleksaken åkte runt på olika sätt utan att han styrde det medvetet, han tuggade på olika sätt med alla möjliga tänder. Det kändes som att munnen och tungan hade längtat efter någonting att tugga på och visste precis vad den skulle göra.

Att tuggandet gör oss glada kan bero på att det är en rörelse, och kroppen mår bra av att röra sig. Peer läste flera vetenskapliga rapporter om tuggning och insåg att det som gör munnen glad är tuggandets koppling till hjärnan. En studie beskriver till exempel att personer som tuggar tuggummi är mindre stressade. Forskarna tror att det kan hänga ihop med att tuggandet ger bättre blodflöde i hjärnan.

SE PRODUKTERNA

Publicerad den 2019-09-272021-06-23 av Peer — Lämna en kommentar

Bakgrunden till JAW PEER

Bakgrunden till JAW PEER är vanlig manlig fåfänga. Det hela började en morgon när Peer såg sitt trötta ansikte i badrumsspegeln. Han betraktade sina begynnande rynkor, påsar under ögonen och hängande kinder. Peer gillade inte sin spegelbild. Ansiktet är den del av oss som omvärlden ser hela tiden, vårt personliga skyltfönster. Han bestämde sig därför att göra något åt saken och börja träna ansiktsmusklerna.

Peer märkte att något händer med hjärnan

Peer googlade ”träna ansiktet”, ”hur man får bort rynkor” och ”träningsredskap för ansiktet” och letade runt på nätet. Enda produkten han hittade i januari 2019 var en stor boll. Den ville han inte tugga på. Därför tillverkade han en egen ansiktstränare och började använda den. Då märkte han att det hände något med hjärnan när han tuggade. Han blev nyfiken. ”Det måste finnas ett samband”, tänkte Peer och började forska på saken. Så föddes idén på JAW PEER.

Bakgrunden till JAWPEER är fåfänga och nyfikenhet

Bakgrunden till JAWPEER är alltså fåfänga, slump och nyfikenhet. Den var ingen genial aha-upplevelse om vilken betydelse tuggandet har för hjärnan. Först gjorde Peer en prototyp och började träna ansiktsmusklerna. En dag använde han den samtidigt som han tränade hjärnan med appen Lumosity. När han ansträngde sig märkte att han att han började tugga intensivt. Samtidigt presterade Peer över sin normala förmåga och satte flera rekord. Han hade tur som upptäckte saken.

Dammsugarbelysningen blev inget världspatent

Första gången Peer gjorde en uppfinning hade han däremot otur. Han hade fått en superbra idé och skapat dammsugarbelysningen. Peer skulle städa på en mörk och smutsig vind och satte en stark lampa på dammsugarskaftet. Simsalabim! Ljuskäglan gjorde att han såg vartenda dammkorn i mörkret. Efter städningen var det jätterent. Men när Peer gick till Patent- och registreringsverket så fick han träffa en dryg tjänsteman som tog bort all glädje och entusiasm. Det dög tydligen inte som uppfinning. Därför blev det inget patent den gången.

Med JAWPEER är det skillnad. Både namn- och designpatent säkrade. Det tekniska patentet lämnades in sommaren 2020 och hålls hemligt till slutet av 2021. Det gör inte intrång i något existerande patent såvitt vi vet. Planen är att söka PCT-patent sommaren 2021 så att vi kan undersöka vilka marknader som är intresserade av produkterna innan vi bestämmer hur vi ska utvidga patentet.

utforska